Steg för steg har EU kommit allt närmare den nya gemensamma asyl- och migrationspolitik som föreslogs hösten 2020. I somras enades EU:s medlemsländer om sin syn på saken – om än med fortsatt motstånd från Ungern och Polen – och under hösten har slutförhandlingarna ångat på.
Nu är det slutspurt.
På torsdag samlas förhandlarna för vad som döpts till en "monstertrilog" där företrädare för ministerrådet, parlamentet och kommissionen ska baxa sig vidare om alla de olika lagförslag som ingår. Möjligen kan det bana väg för ett genombrott till nästa möte, den 18 december.
Första kvartalet
På tisdagen diskuterades läget av medlemsländernas migrationsministrar i Bryssel.
– Jag är faktiskt ganska hoppfull. Det är klart att vissa svåra frågor återstår att lösa ut. Men vi står relativt sett närmare varandra än vad många kanske kunde föreställa sig att vi skulle kunna göra. Många länder har en mycket ansträngd situation och det skapar naturligtvis en drivkraft för dem att se till att komma överens, säger Malmer Stenergard på väg in till mötet.
Det officiella målet är fortsatt att kunna enas "senast under första kvartalet 2024". Möjligen finns ändå en lösning om hörnet, exempelvis när förhandlarna träffas igen den 18 december.
– Ju förr desto bättre, för då hinner man färdigställa lagstiftningen i god tid innan valet till EU-parlamentet (i juni 2024). Det tror jag är bra. Jag tror inte det kommer att bli lättare senare än vad det är nu, säger Malmer Stenergard.
Omfördelning
Nyckelfrågor just nu är bland annat hanteringen av familjemedlemmar och barn och unga vid EU:s yttre gränser. Från en majoritet i EU-parlamentet har det också funnits tryck på att det vid krislägen behöver finns någon form av obligatorisk omfördelning av asylsökande mellan medlemsländerna.
– Där är mitt intryck från förhandlingarna att parlamentet har gett med sig i stor utsträckning och det tror jag är en förutsättning för att vi också ska komma överens, säger dock Malmer Stenergard i Bryssel.