Inne i EU-parlamentet i Strasbourg talar tyska Marie Merklinger och spanska Amelia Tiganus om sina erfarenheter från sexhandel, bordeller och prostitution.
– Jag kallade mig själv "sexarbetare" för det var lättare att handskas med den dagliga förnedringen och eländet om jag övertygade mig själv att det var frivilligt, berättar Merklinger på en presskonferens.
Nu kallar hon och de andra sig för "överlevare" i stället – och hoppas på framtida gemensamma EU-regler för att kriminalisera sexköpare och hallickar.
Sålde sig själv
Att det skulle ligga någon frivillighet bakom prostitutionen avvisar de helt.
– Det är inte ett fritt val, det är en brist på möjligheter. Om man kollar på olika bakgrunder och riskfaktorer som gör att framför allt kvinnor och barn hamnar i sexhandeln så har det att göra med fattigdom, rasism på systematiskt nivå, att man har varit med om sexuella övergrepp i barndomen eller att man är migrant eller papperslös, säger en ung svenska, som också deltog i presskonferensen.
Hon blev sexuellt utnyttjad som 12-åring och sålde sig själv som 15-åring. Nu är hon i stället starkt engagerad i kampen mot sexuell exploatering.
– Vi vill se att den nordiska modellen så småningom implementeras i hela EU och att samtycke inte kan köpas. Man kan inte köpa en persons kropp, säger hon till TT.
Omröstning
I EU-parlamentet ska ledamöterna på torsdag rösta om en rapport kring prostitutionen som initiativtagarna hoppas ska bli ett första steg mot gemensam kriminalisering av sexköp och hallickar, i samma stil som i Sverige.
Flera av de svenska ledamöterna driver på.
– Ett jobb handlar inte bara om att man ska ha en lön. Ett jobb handlar också om vad man har för villkor. Att bli våldtagen mot en lön och få skador för livet är inget jobb, säger Heléne Fritzon (S) på en pressträff.
– Det är ett fruktansvärt hån mot allt det som EU ska vara att vi låter detta vara, att vi till och med har lagliga bordeller, säger Alice Bah Kuhnke (MP).