Det anser åtminstone EU-parlamentet som nu enats om sin syn på den mediefrihetslag som EU-kommissionen lade fram i fjol höstas.

Lagförslaget har kritiserats för att inte ge ett tillräckligt starkt stöd för journalister, exempelvis mot statlig användning av olika spionprogram och avlyssning.

– Men sådana åtgärder förbjuds ändå i praktiken, anser ändå rumänska ledamoten Romana Strugariu, som varit en av de ansvariga för parlamentets hantering.

Mediefrihetslagen reglerar även frågor som till exempel finansiering och styrning av public service samt statlig annonsering.

Parlamentets linje röstades igenom med 448 röster mot 102 och 75 nedlagda på tisdagen. Därmed kan slutliga kompromissförhandlingar inledas med EU:s medlemsländer, som enades om sin hållning i juni.