Bakslag för Ungern och Polen i EU-strid

Ungern och Polen föreslås inte få något gehör för sitt klagomål på EU:s nya budgetkrav om demokratiska principer. Länderna riskerar nu att gå miste om flödet av pengar från EU.

En kvinna utanför EU-domstolens lokaler i Luxemburg. Arkivfoto.

En kvinna utanför EU-domstolens lokaler i Luxemburg. Arkivfoto.

Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

EU2021-12-02 10:21

I mer än ett år har debatten gått het om den nya rättsstatsregel som drevs igenom i samband med fjolårets svåra förhandlingar om EU:s nya långtidsbudget.

Motståndet finns främst hos Ungern och Polen som anklagat EU-kommissionen och andra EU-länder för politiska påtryckningar genom hoten om att hålla inne EU-medel till länder som inte anses uppfylla grundläggande demokratiska principer och rättsstatsregler.

"Vi anser att sådana lösningar inte har någon juridisk grund i fördragen, att de blandar sig i medlemsländernas kompetens och bryter mot EU-rätten", meddelade Polens regering i ett uttalande när man i våras tog de nya reglerna till EU:s domstol.

"Korrekt"

Något gehör i domstolen får man dock inte.

"Denna ordning antogs på en korrekt rättslig grund", konstateras i ett pressmeddelande på torsdagen sedan ansvarige generaladvokaten Manuel Campos Sánchez-Bordona kommit med sitt förslag till utlåtande i fallet.

Han ser inget hinder för att införa den nya regeln.

"Det kan vara av grundläggande betydelse för en sund förvaltning av de offentliga finanserna och för ett korrekt genomförande av unionens budget att rättsstatens principer efterlevs", heter det bland annat i domstolens pressmeddelande.

Glädjetårar i EU?

Polens biträdande justitieminister Sebastian Kaleta reagerar ilsket.

"En attack mot rättsstaten", skriver Kaleta på Twitter enligt nyhetsbyrån Reuters.

Ungerns justitieminister Judit Varga tar i sin tur fasta på att generaladvokatens åsikt inte alltid brukar följas av domstolen när det definitiva utslaget kommer.

"Innan glädjetårarna flödar över i ögonen på Brysseleliten och den vänsterliberala pressen så vill jag göra en stilla kommentar: det här är bara en rekommendation", skriver Varga på Facebook, enligt nyhetsbyrån AP.

Svenska EU-parlamentsledamoten Karin Karlsbro (L) håller dock tummarna.

"Om man inte kan respektera de mest grundläggande demokratiska principerna ska man inte ha en krona av några EU-pengar. EU är ett samarbete, inte en bankomat", skriver Karlsbro i ett pressmeddelande.

Det definitiva utslaget från domstolen väntas kring årsskiftet.

Fakta: EU:s rättsstatsmekanism

Under arbetet med EU:s långtidsbudget för åren 2021-27 enades medlemsländerna om att införa en särskild rättsstatsmekanism som ska göra det möjligt att stoppa EU-pengar till medlemsländer som inte uppfyller grundläggande rättsstatsprinciper. Formellt ska pengarna kunna hållas inne för att undvika missbruk av EU-medel.

Beslut om åtgärder mot ett land ska kunna tas av EU:s ministerråd om det finns stöd från en kvalificerad majoritet, det vill säga minst två tredjedelar av medlemsländerna.

En uppgörelse har även gjorts om att inte ta mekanismen i bruk innan den har hunnit bedömas av EU:s domstol, vilket just nu pågår.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!