Fredagens omröstning om att lyfta det bulgariska vetot vanns med god marginal, 170 ja-röster mot 37 nej och 21 som avstod, uppger nyhetssajten Euractiv.

Beslutet kräver dock att Nordmakedonien i sin konstitution för in bulgarer "på samma nivå som andra folk" "och "i praktiken implementerar" en överenskommelse från 2017 om vänskap och goda grannskapsrelationer.

– I slutändan är det i vårt intresse att västra Balkan, Nordmakedonien och Albanien, får ett perspektiv för att gå med i EU. Dagens beslut gör att vi kan koppla våra krav till grundläggande europeiska värderingar, säger Hristo Ivanov från partialliansen DB, som samlar tre små EU-vänliga partier, enligt nyhetsbyrån AFP.

Regeringskris

Bulgarien har länge sagt nej till förhandlingsstart för Nordmakedonien med anledning av en infekterad tvist om språk och historia. Nejet har även medfört att också Albanien måste vänta, trots löften från EU.

Frankrike och Tyskland har de senaste veckorna tryckt på intensivt för att få Bulgarien att acceptera förhandlingsstart. Fredagens beslut kommer trots en djup inrikespolitisk kris, där Bulgariens nuvarande regering – som velat lyfta landets veto – röstades ned i en förtroendeomröstning i onsdags.

"God signal"

Frankrikes president Emmanuel Macron, vars land fortsatt är ordförandeland i EU:s ministerråd fram till den 1 juli, utlovar nu snabbt engagemang för att definitivt lösa frågan.

– Det är en väldigt god signal. Jag har tackat den bulgariska premiärministern men även hans koalition och oppositionen, säger Macron på presskonferensen efter veckans EU-toppmöte i Bryssel.

– Nu hoppas vi att (medlemskaps)förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien kan starta så snabbt det bara går, säger i sin tur statsminister Magdalena Andersson (S) på väg ut från toppmötet.