Resultatet efter två dagars extra toppmöte i Bryssel är en överenskommelse om ett sjätte sanktionspaket.
EU-ledarna enades om att stoppa nära all import av rysk olja till EU. Dessutom sätts fler ryssar upp på sanktionslistan och storbanken Sberbank och ett par ytterligare banker utestängs från betalningssystemet Swift.
Men det dröjde inte många timmar förrän det kom krav på ett sjunde paket. Framför allt de baltiska länderna driver på för att skärpa sanktionerna ytterligare och därmed krympa Putins krigskassa.
– Ju hårdare sanktioner, desto fortare kommer kriget att sluta. Jag har argumenterat sedan den 24 februari att vi behöver omedelbara och heltäckande sanktioner på olja, kol och gas, säger Lettlands premiärminister Krisjanis Karins.
"Svårt att enas"
Estlands premiärminister Kaja Kallas tycker inte att EU har gjort tillräckligt för att pressa Ryssland. Samtidigt förstår hon att nästa steg blir svårare.
– Alla ytterligare sanktioner kommer att bli svåra. Hittills har de bara skadat ryssarna, men nu får de också effekt på EU-medborgarna så därför blir det mycket svårare politiskt att besluta. Jag tycker att gasen borde finnas med i sjunde paketet – men jag är realist och tror inte att det blir så, säger hon.
Frågan är vad EU-länderna kan sikta in sig på i ett sjunde sanktionspaket om det blir svårt att enas om gas.
– Vi har varit pådrivande för sanktioner på en lång rad olika områden och är naturligtvis öppna för nya förslag. Men där är ju också viktigt att säkerställa att de sanktioner vi har beslutat om verkligen genomförs, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en svensk pressträff efter mötet.
Även hon är osäker på om det går att enas kring gasen.
– Det handlar nog väldigt mycket om hur kriget utvecklar sig men också om hur snabbt det går att hitta alternativa försörjningskällor,.
Påskyndar kollapsen
Ukraina välkomnar sanktionerna mot olja.
"Oljeembargot kommer att påskynda nedräkningen till kollapsen av den ryska ekonomin och krigsmaskinen", säger utrikesminister Dmytro Kuleba i ett uttalande skriver nyhetsbyrån AP.
Det ukrainska utrikesdepartementet uppskattar att blockaden kommer att kosta Ryssland "tiotals miljarder dollar" och berömmer EU för att "inte bara göra det svårare för Kreml att finansiera den ryska aggression utan också stärka sin egen energitrygghet."
Även Washington hyllar de nya sanktionerna.
– Vi välkomnar det här steget från våra europeiska allierade och partner att minska beroendet av rysk olja och naturgas, säger utrikesdepartementets talesperson Ned Price enligt AFP.
Även om EU-ledarna nu enats om oljesanktioner kommer det att ta ytterligare en tid innan de kan införas. Medlemsländernas ambassadörer väntas definitivt spika paketet under onsdagen då fler detaljer väntas om exempelvis hur länge och på vilket sätt undantagen ska gälla för pipelineolja.
En allt mer akut fråga inte bara för EU, utan framför allt för världens fattiga länder, är att spannmål och grödor inte går att exportera från Ukraina. Viktiga hamnar är blockerade och minerade och går inte att använda.
– Ryssland förhindrar i dag omkring 20 miljoner ton spannmål från att föras ut ur Ukraina till människor som är i behov av mat. Där ser vi redan konsekvens i form av en tilltagande svält, inte minst på Afrikas horn, konstaterar Magdalena Andersson.
"Bra prylar"
På tisdagsmötet deltog president Macky Sall från Afrikanska unionens nuvarande ordförandeland Senegal via länk och fick bland annat höra EU-löften om mer stödpengar för att täcka akuta behov.
Tisdagsmötet innehöll också diskussioner om hur EU kan och ska agera för att stärka medlemsländernas försvarsförmåga. EU-kommissionen har bland annat föreslagit gemensam upphandling av vapen och ammunition för den som vill.
Här ser Magdalena Andersson ekonomiska möjligheter.
– Hela den här upprustningen är naturligtvis en stor möjlighet för svensk försvarsindustri. Vi har ju bra prylar. Kostnadseffektiva också, säger statsministern.
Rättad: En tidigare version angav fel mängd spannmål som Ryssland uppges stoppa från att föras ut ur Ukraina.
