I fyra års tid har tyska Ursula von der Leyen varit en allt mer särklassig huvudfigur i EU-sammanhang. Kommissionsordföranden sågs som ett svagt kompromissalternativ när hon tillträdde 2019, men har sedan dess vuxit in rejält i rollen. Hennes ledarskap har hyllats både under coronapandemin och det ryska kriget i Ukraina.
Von der Leyens framtid är ändå osäker. Nästa år fyller hon 65 och det är oklart om hon tänker pensionera sig eller är villig att kandidera för ännu en femårsperiod – eller rentav siktar på att efterträda Jens Stoltenberg som generalsekreterare i Nato.
Kanske kommer klarare besked den 13 september då von der Leyen håller sitt årliga tal om läget i unionen.
Enas om migration?
Talet i Strasbourg är startpunkt för ett intensivt slutår för EU-parlamentets pågående mandatperiod. Nästa EU-val hålls den 6-9 juni 2024. Ju närmare det datumet kommer, desto svårare kommer det bli att nå enighet då ledamöter och partier behöver positionera sig inför valkampanjen.
Frågan är vad man kommer överens om innan dess. Högst upp på listan står migrationspolitiken där intensiva förhandlingar mellan ministerrådet och parlamentet väntar under hösten. Hoppet är att nå en uppgörelse senast i början av 2024 om den asyl- och migrationspakt som lades fram 2020.
Andra tunga diskussioner rör bland annat den omdiskuterade naturrestaureringslagen, nya budgetregler och EU-kommissionens förhoppning om mångmiljardtillskott till långtidsbudgeten för att hantera bland annat Ukraina och migrationen.
Ukraina och grannlandet Moldavien hoppas samtidigt på klartecken i december om att få börja förhandla om medlemskap i EU.
Spännande val
Flera EU-länder står dessutom inför ovissa parlamentsval på hemmaplan. I Polen, som röstar den 15 oktober, är opinionsstriden jämn mellan den EU-skeptiska och ärkekonservativa regeringen och den mer liberalt konservativa, Brysselvänliga oppositionen.
I Nederländerna, där valet hålls den 22 november, utmanas de traditionella partierna av nya uppstickare, vilket bäddar för en komplicerad regeringsbildning.
Ur ett EU-perspektiv är samtidigt valet i Slovakien den 30 september minst lika viktigt. Den ryssvänlige förre premiärministern Robert Fico och hans socialdemokratiska Smer hoppas återfå makten – och har i så fall lovat att sätta stopp för EU:s sanktioner mot Ryssland.
Klart med Nato?
För svensk del ligger mycket av fokus under hösten i stället på den andra stora organisationen i Bryssel: militäralliansen Nato.
Regeringens förhoppning är att den svenska flaggan snart ska kunna hissas bland de övriga medlemmarnas, kanske i lagom tid till Natos försvarsministermöte den 12-13 oktober.
Det som krävs är slutliga klartecken från Ungern och Turkiet, där det turkiska parlamentet återsamlas från den 1 oktober. I samma veva, den 5 oktober, väntas Turkiets president Recep Tayyip Erdogan delta i ännu ett toppmöte inom det nya EPC-samarbetet, den här gången i spanska Granada.