EU lanserar plan för Balkanmigration

Tuffare kontroller vid gränserna och mer återsändande ska till när EU lanserar ännu en krisplan för migrationen – den här gången för läget på västra Balkan. Ett steg mot en hållbar lösning, anser kommissionen. Fast kritikerna ser det som tvärtom.

Margaritis Schinas är EU-kommissionär med ansvar för att främja europeisk livsstil. Arkivfoto.

Margaritis Schinas är EU-kommissionär med ansvar för att främja europeisk livsstil. Arkivfoto.

Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

EU2022-12-05 10:26

Måndagens plan för migrationen via västra Balkan är en uppföljning till den handlingsplan för migrationen via Medelhavet som presenterades för bara två veckor sedan.

Innehållet är också ungefär det samma. Ansvariga EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson presenterar 20 punkter där man ser möjligheter till snabba åtgärder för att få ordning på det ökande tillflödet av migranter och flyktingar.

Inte minst handlar det om stärkta gränskontroller och ökat fokus på att skicka hem personer som inte fått rätt att stanna inom EU.

– Vi behöver en stark EU-närvaro på plats. När jag talar om gränsskötsel så talar jag om alla gränser, betonar Schinas på en pressträff – digitalt uppkopplad från Stockholm där han höll olika möten under måndagen.

När det gäller hemskickandet lovar EU också att hjälpa till med återsändandet från de sex länder på västra Balkan som inte är medlemmar i EU.

Hoppas på Sverige

Migrationsläget i området kommer att bli ett av huvudämnena när EU:s stats- och regeringschefer möter ledarna från de sex icke-EU-länderna Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien i ett toppmöte i Tirana under tisdagen.

Senare i veckan träffas dessutom EU-ländernas migrationsministrar i Bryssel. Då hoppas Ylva Johansson på ytterligare steg framåt kring den stora asyl- och migrationspakt som hon och Schinas lade fram redan 2020.

– Det är verkligen uppmuntrande att se hur ministerrådet nu gör framsteg. Vi såg det under det franska ordförandeskapet (i våras) och nu under det tjeckiska (under hösten), som verkligen levererar mer än vad någon hade väntat sig, säger Johansson, som efter samtal med den svenska regeringen i förra veckan har gott hopp om en bra fortsättning när Sverige tar över som ministerrådets ordförandeland efter årsskiftet.

– De är väldigt inriktade på snabba framsteg om pakten, säger Johansson.

Kritik från MP

Alla är dock inte förtjusta i de senaste krisplanerna. EU-parlamentsledamoten Alice Bah Kuhnke (MP) anklagar kommissionen och Johansson för att ha "kuvat sig" för extremhögern, genom att sätta allt mer fokus på att skydda EU-ländernas gränser, snarare än att hjälpa.

– Det vi gör nu är ju ohållbart. Vi vet att människor inte kommer att sluta fly bara för att vi bygger murar, säger Bah Kuhnke, som tvivlar på att medlemsländerna kan enas om det paktförslag som finns.

– Jag tror att den risken är liten. Jag tror att det kommer att dra ut på tiden. Och för varje dag, månad och år som går som inte EU ser till att skaffa sig en hållbar och rättssaker migrationspolitik så kommer många människor att dö och lidandet kommer att vara oerhört, säger Bah Kuhnke till TT.

Fakta: Krisplan för migrationen

En krisplan i 20 punkter med snabba åtgärder har tagits fram av EU-kommissionen kring hanteringen av migration via länderna på västra Balkan. Punkterna är indelade i fem områden:

* Stärkt gränskontroll längs rutten, bland annat genom mer EU-personal på plats.

* Få till stånd snabbare asylprocedurer och ökad mottagningskapacitet.

* Bekämpa smugglare, exempelvis med Europol-enheter vid gränserna.

* Förstärkt samarbete kring återsändande av personer som inte har rätt att stanna.

* Se till att Balkanländernas visumpolitik är i linje med EU:s.

Källa: EU-kommissionen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!