Efter torsdagens långa interna energisamtal, som avslutades först under småtimmarna, lyfte EU-ledarna på fredagen blicken utåt.
Först på dagordningen stod en strategisk diskussion om Kina, ett så känsligt ämne att inte ens stats- och regeringscheferna fick ha med sig sina mobiltelefoner in i rummet.
Därefter gick ledarna över till att prata om kriget i Ukraina, bland annat om hur Ryssland får hjälp av andra länder i sin invasion.
– Belarus blir mer och mer en medhjälpare till Ryssland i det här kriget, konstaterar Lettlands premiärminister Krisjanis Karins.
Breddade sanktioner
– Men det viktigaste för oss just nu är att vara fortsatt enade kring stödet för Ukraina. Hur och på vilka sätt vi kan bredda våra sanktioner mot Belarus och Iran är också viktigt, men huvuddiskussionen gäller att fortsatt stå fast bakom Ukraina. Ukraina är landet som attackeras, Ukraina är landet som behöver stöd, säger Karins.
Frågor som diskuterats är bland annat om och hur beslagtagna eller frysta ryska tillgångar kan användas för att hjälpa Ukraina.
– Vi (hela EU) har över 300 miljarder euro i frysta ryska tillgångar, konstaterade Estlands premiärminister Kaja Kallas inför mötet.
Efter det avslutade EU-toppmötet sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU håller på att ta fram en plan om 1,5 miljarder euro, motsvarande 16,5 miljarder kronor, i månaden i stöd till Ukraina från och med nästa år. Von der Leyen pekade på att Ukraina efterfrågat ett stabilt, förutsägbart stöd, rapporterar AFP.
"Görs för att skrämma"
De baltiska länderna tillhör de hårdaste i synen på Ryssland och dess agerande.
– Det här är ren terrorism. Det görs för att skrämma oss och få oss att undvika att ta beslut som vi annars skulle ta, sade Kallas.
Från baltiskt håll kommer även krav på en särskild tribunal för Rysslands brott i Ukraina.
– Vi måste bibehålla den europeiska enigheten i stödet för Ukraina. Det handlar inte bara om att fördöma Ryssland, utan vi måste också börja ta steg i riktning mot en tribunal där Ryssland kan hållas juridiskt ansvarigt för de grymheter de begår i Ukraina, säger Lettlands premiärminister Krisjanis.