Passande nog var det i en gammal vapenfabrik som EU-ländernas försvarsministrar samlades till höstterminens första möte.
Här vid kanten av floden Tajo i Spaniens gamla huvudstad Toledo diskuterade svenske Pål Jonson (M) och hans kollegor läget i det allt mer utdragna kriget i Ukraina.
1,5 år har gått sedan den ryska attacken inleddes och mycket tyder på att krigandet kan pågå länge än.
– Det fanns ett starkt stöd för att vi måste ha ett långsiktigt och hållbart stöd till Ukraina. Vi måste också ha en förberedelse för att det här kan bli ett långvarigt krig, säger Jonson till TT, SVT och SR Ekot efter mötet.
Miljardbelopp
Stödet är samtidigt långt ifrån billigt. EU:s utrikeschef Josep Borrell vill att länderna säger ja till att ge militärt stöd till Ukraina på minst fem miljarder euro om året de närmaste fyra åren.
– Jag hoppas att en uppgörelse kan nås så fort som möjligt, förhoppningsvis före årsskiftet, säger Borrell på sin presskonferens efter mötet.
Pål Jonson gillar "intentionen" i det långsiktiga stödet – men är än så länge försiktig när det gäller summorna.
– Vi måste diskutera både volymen och innehållet, men den generella inriktningen uppfattade jag att det fanns ett brett stöd bland medlemsländerna kring behovet av, säger Jonson.
Återvinning?
Ett rent konkret "nygammalt" stöd som diskuteras är ett slovakiskt förslag om att återanvända ammunition som egentligen passerat bäst-före-datum.
– Vi måste vara pragmatiska och hitta nya och okonventionella sätt för att kunna få till mer ammunition till ukrainarna, säger Jonson.
– Som jag förstått det handlar det om att man tar isär olika typer av artillerigranater och så byter man den typen av krut eller andra komponenter som kan ha fallit för åldersstrecket. Sverige har också viss sådan industriell förmåga, säger försvarsministern.
Imponerade av Gripen
I samband med försvarsministermötet anslöt sig två länder till – Grekland och Tjeckien – till den så kallade F-16-gruppen som utbildar ukrainare i att använda det amerikanska stridsplanet.
När svenska Gripen-plan eventuellt kan skickas till Ukraina vill Jonson ännu inte spekulera i. Men han konstaterar att de ukrainare som fått bekanta sig med planet i alla fall är "djupt imponerade".
– Det har både att göra med att det är tämligen enkelt att flyga, man kan fokusera på att strida, det är lätt att använda och det är inte så logistiktungt som andra typer av stridsflygplan. Det är en mycket konkurrenskraftig plattform, sade försvarsministern till TT och SR Ekot i Toledo i tisdags.
