Som sju samurajer i kamp mot en rövarhövding står sju EU-kommissionärer på rad i Bryssel, redo för strid.
Fienden i det här fallet: klimatförändringarna.
– Vi vill rädda planeten, men också rädda vårt välstånd på samma gång. Vi är djupt övertygade om att det här är den stora uppgiften som vår generation står inför, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen.
– Ingenting vi presenterar i dag kommer att bli enkelt. Det kommer att bli skitsvårt. Jag vet. Men det är något vi måste göra, säger hennes klimatansvarige viceordförande Frans Timmermans.
Tillsammans med fem kollegor lägger de sedan upp sitt gigantiska klimatpaket, "I form för 55" ("Fit for 55", på engelska).
Allt är till för att nå huvudmålen i EU:s nya klimatlag: nollutsläpp år 2050 via en 55-procentig minskning av utsläppen år 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
– Om vi når minus 55 till 2030 och klimatneutralitet år 2050 så har mänskligheten en chans, säger Timmermans.
Klimattull
Bland de nya förslagen finns skapandet av en sorts klimattull – förkortad CBAM på engelska (climate border adjustment mechanism) – som ska läggas på ett antal utvalda varor som importeras från länder med lägre ambitioner på miljöområdet.
Inledningsvis berörs dock endast gödningsmedel, cement, aluminium, stål och elektricitet.
– Vi använder bara det här på områden där det finns ett stort innehåll av koldioxidutsläpp (i produktionen), förklarar en av de EU-tjänstemän som ligger bakom de nya förslagen.
Systemet ska vara i bruk från den 1 januari 2026, om EU:s medlemsländer och EU-parlamentet dessförinnan kan ge sina klartecken.
– Vi gör det gradvis, fullt förenligt med reglerna inom WTO (världshandelsorganisationen). CBAM är inte en skatt, utan en miljöåtgärd, säger ekonomikommissionären Paolo Gentiloni.
Inga bilutsläpp
Andra åtgärder är ändringar i handeln med utsläppsrätter, för att även få in sjötrafik, vägtransporter och byggnader. Nya utsläppsgränser kommer sedan i praktiken att innebära ett förbud för försäljning av nya bensin- och dieselbilar om drygt tio år.
– 2035 ska alla nya bilar vara utsläppsfria. Om du före det kan uppfinna en förbränningsmotor som inte släpper ut någonting går det bra. Men en teknik som tillverkar koldioxid kommer inte att tillåtas, säger en annan av kommissionens tjänstemän.
Nya målsättningar ska också sättas upp när det gäller hur stor del av energin som ska vara förnybar, både allmänt och när det gäller olika drivmedel.
Exempelvis måste det ingå hållbart bränsle i allt det flygbränsle som tankas i EU år 2030. Fram till dess får dessutom tillverkarna skyldighet att öka den hållbara andelen i sitt bränsle.
Svåra förhandlingar
De nya förslagen ska nu i sedvanlig ordning avhandlas och godkännas av EU:s medlemsländer och av ledamöterna i EU-parlamentet. De första klartecknen väntas inte förrän under första halvåret 2022, då Frankrike agerar ordförandeland i EU:s ministerråd.
Hårda förhandlingar väntar. Att vägtransporter och byggnader ska tas in i utsläppshandeln väcker farhågor om höjda kostnader och protester från drabbade på landsbygden, i stil med "gula västarna" i Frankrike.
Trots alla hotande tvister förklarar sig Frans Timmermans ändå vara redo att kämpa för sina förslag.
– Vi kan inte överge våra barn och barnbarn till en framtid som ser mycket blekare ut. Vi måste ha modet att göra det här, säger klimatgeneralen i Bryssel.
