Klimatlagen godkändes på torsdagen med 442 röster för, 203 emot och 51 nedlagda.

– Den är en ordentlig uppryckning jämfört med dagens nivå. Jag ser att den kommer att spela bara större och större roll för Europa och världen, säger svenska Jytte Guteland (S) som ansvarat för EU-parlamentets behandling av lagen.

På vägen till 2050 ska utsläppsnivåerna år 2030 ha minskat med 55 procent jämfört med nivåerna 1990. Hur det ska gå till rent praktiskt väntas EU-kommissionen förklara med hjälp av en stor mängd nya lagförslag som ska presenteras den 14 juli.

– Jag förväntar mig ett klimatpaket av aldrig tidigare skådad omfattning. Det enda jag oroar mig för är att det inte kommer att vara tillräckligt ambitiöst, men målen är ett bra avstamp, säger svenska EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C).

Lagen stöttades på torsdagen främst av de stora konservativa, liberala och socialdemokratiska partigrupperna. Ytterhögern, vänstern och de gröna är inte lika nöjda, av olika orsaker.

"En kompromiss som är alltför svag", säger exempelvis Pär Holmgren (MP) i ett uttalande.

"Bromsklossarna i fossillobbyn och länder som Polen och Ungern fick som de ville", tycker kollegan Malin Björk (V).