Rätten att få lagstifta fullt ut förs fram i två separata resolutioner på torsdagen. Den ena går konkret in på att parlamentet vid nästa fördragsändring borde ges rätt att lägga fram egna lagförslag.

– Det är dags att erkänna att en allmän rätt för parlamentet att ta egna initiativ är möjlig, önskvärd och helt i linje med önskemålen att göra EU mer demokratiskt, sade portugisiske högerledamoten Paulo Rangel, som varit ansvarig för rapporten, i en debatt i onsdags.

Samla konvent!

Samma krav framförs också i en bredare uppmaning till EU:s stats- och regeringschefer där man även kräver att medlemsländernas vetorätt tas bort i nödlägen och sanktionsfrågor och att EU ges större inflytande, även över hälsovård, energi och sociala frågor.

Uppmaningen är parlamentets uppföljning av den stora framtidskonferens inom EU som hållits under senaste året och som EU-parlamentet nu vill ska leda till att ett konvent sammankallas för att se över EU:s grundfördrag.

De svenska ledamöterna är dock måttligt intresserade. Endast Karin Karlsbro (L), Malin Björk (V), Jakop Dalunde (MP) och Alice Bah Kuhnke (MP) röstade ja till Rangels maning om lagstiftningsrätt. För kravet om att sammankalla ett konvent fick i sin tur Karlsbro, Dalunde och Bah Kuhnke sällskap av Emma Wiesner (C) och Abir Al-Sahlani (C) som ja-sägare.

Alla ledamöter från S, M, KD och SD röstade nej.

Ingen längtan?

De svenska nej-sägarna kan dock trösta sig med att intresset bland EU:s medlemsländer är relativt svagt, både vad gäller mer makt till EU-parlamentet och frågan om att dra i gång en fördragsändring.

– Den vänsterliberala majoriteten i det här parlamentet vill avskaffa nationella veton och utöka unionens makt. Tack och lov verkar det finns en viss förståelse i rådet (hos EU:s stats- och regeringschefer) om att det inte finns någon allmän längtan efter mer maktöverföring, fräste Charlie Weimers (SD) när han talade för sin partigrupp, EU-skeptiskt konservativa ECR, i torsdagens fördragsändringsdebatt.