EU: Släpp in nödhjälp i Gaza

EU-ledarna uppmanar Israel och Hamas att släppa in humanitär hjälp i Gaza genom "humanitära pauser" i stridigheterna. –Om det kommer att bli så, har jag svårt att överblicka, säger statsminister Ulf Kristersson (M)

Statsminister Ulf Kristersson på väg in på EU-toppmötet i Bryssel.

Statsminister Ulf Kristersson på väg in på EU-toppmötet i Bryssel.

Foto: Virginia Mayo/AP/TT

EU2023-10-26 15:16

Efter flera timmar diskussioner på torsdagskvällen kunde EU-ledarna slutligen enas om ett uttalande om den svåra humanitära situationen i Gaza.

I det uppmanar EU Israel och Hamas att snabbt upprätta "humanitärt tillträde" och hjälp till civilbefolkning i nöd i Gaza, "genom alla tillgängliga medel, inklusive humanitära korridorer och pauser för humanitärt behov".

– Om det kommer att bli så, har jag svårt att överblicka just nu, säger statsminister Ulf Kristersson (M)

– Men det är ett rimligt krav att ställa.

EU upprepar också sitt tidigare fördömande av Hamas överraskningsattack på civila israeler den 7 oktober och ställer sig åter bakom Israels rätt att försvara sig.

Svårt att enas

När det gäller att enas kring hur man ska uppmana Israel att släppa fram nödhjälp till civilbefolkningen i Gaza har medlemsländerna, fram till nu, haft svårt att enas.

Bland andra Tyskland, Österrike och länder i östra EU har varit rädda för att uppmaningar till eldupphör ska begränsa Israels rätt till självförsvar och gynna terrorstämplade Hamas.

Enligt en diplomat skulle Israel aldrig gå med på eldupphör, eftersom det skulle ge Hamas chans att omgruppera.

Därför valde EU i stället den vagare formuleringen humanitära "pauser".

Med den formuleringen ser man framför sig att Israel avstår från attacker i vissa områden vid vissa tidpunkter där hjälptransporter ska fram.

Ville ha eldupphör

Andra länder, som EU:s ordförandeland Spanien, tyckte det var för vagt. Den spanske premiärministern Pedro Sanchez uppgav därför inför toppmötet att han ville uppmana till "eldupphör".

– Det är väldigt viktigt att vi sänder en stark signal om medmänsklighet och empati, sade Pedro Sánchez.

Spanien släppte sitt krav om "eldupphör" eftersom man i uttalandet fick med att EU stödjer en internationell fredskonferens efter att kriget mellan Israel och Hamas är över.

Vem som ska arrangera den är oklart.

– Det finns inga precisioner i detta. Det är klart att alla vill att det här ska sluta med fred så småningom, säger Kristersson.

– Vägen till en tvåstatslösning är mycket lång och det finns inga nya svar på de frågorna överhuvudtaget.

Kan skada EU

Diplomater från vissa EU-länder har varnat för att EU:s svårigheter att enas kring en gemensam uppmaning om humanitärt tillträdde samtidigt som dödssiffrorna stiger i Gaza, skadar EU:s globala anseende, rapporterar AFP.

EU:s rådsordförande Charles Michel varnade också innan toppmötet för krafter som använder unionens obeslutsamhet kring att begära humanitärt tillträde för att skada EU.

– Vi känner att vissa i världen använder de här omständigheterna för att samla delar av det internationella samfundet för att attackera EU, sade han.

Statsminister Kristersson uppger att det var många på toppmötet, inklusive han själv, som uttryckte oro för de demonstrationer som ägt rum till stöd för Hamas och oro för den antisemitism som uttryckts.

– Det är många länder som sett precis det vi sett i Sverige och är mycket bekymrade över det här, säger Kristersson.

På toppmötet var Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj med på videolänk. Han uppges vara bekymrad för att Mellanösternkonflikten drar världens uppmärksamhet bort från Rysslands krig mot Ukraina.

Fakta: EU-toppmötet i Bryssel

EU-ländernas stats- och regeringschefer sitter samlade till ordinarie oktobertoppmöte i Bryssel under torsdagen och fredagen.

På agendan står bland annat diskussioner om pågående internationella kriser i Ukraina, Mellanöstern, södra Kaukasien och Kosovo.

Dessutom ska ledarna diskutera EU-kommissionens önskemål om en kraftigt uppdaterad långtidsbudget för att kunna ge stöd till Ukraina, men också för migration, räntor och ökande personalkostnader.

Även migrationsläget i sig samt ekonomiska frågor ska avhandlas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!