Världens intresse må vara främst fokuserat på spänningarna vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina – och i viss mån på diverse skidbackar utanför Peking.
Inom EU-maskineriet står ändå Afrika också i centrum – åtminstone under den närmaste veckan.
En stor del av EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, är under onsdagen och torsdagen på plats i Senegal i Västafrika. Nästa vecka kommer sedan en lång rad av Afrikas ledare på svarsvisit till Bryssel för toppmöte i två dagar.
"Global inkörsport"
Mötet har fått vänta länge på grund av coronapandemin och målas i Bryssel upp som en möjlighet till ett "stärkt partnerskap" i relationerna söderut.
"Vi måste jobba mer tillsammans för att hantera dagens utmaningar, som de redan tydliga följderna av klimatförändringarna eller hälsoläget", säger von der Leyen i en skriftlig intervju med nyhetsbyrån AFP.
I Senegal presenterar hon nya EU-satsningar på covidvaccinering i Afrika och en EU-plan som är särskild inriktad på kvinnor och flickor. Dessutom väntar vackra ord om EU:s nya "globala inkörsport" – en strategi som lanserades i december där EU hoppas kunna få loss motsvarande 3 000 miljarder svenska kronor i privata och offentliga investeringar fram till 2027 på allehanda infrastrukturprojekt runt om i världen.
Kina och Ryssland
Strategin är tydligt tänkt som ett sätt att kontra mot framför allt Kinas enorma investeringar på andra kontinenter. EU vill visa att också Europa kan hjälpa till med pengar – och samtidigt slå ett slag för att det kan göras även med demokratiska värderingar och rättsstatsprinciper.
"Det är en investering som förankras i de värderingar som EU är knutet till: öppenhet, god förvaltning, omtanke om miljön och invånarnas välmående. EU är Afrikas mest trovärdiga och lojala partner", skriver von der Leyen till AFP.
Långt ifrån alla tycks dock vara intresserade av de europeiska värderingarna. Afrika har på sistone skakats av en rad statskupper, exempelvis i Mali där den nya ledningens relation till EU och forna kolonialmakten Frankrike är minst sagt kärv. Just Mali är också ett av de länder i Afrika som i stället knutit kontakter med den ryska legosoldatsgruppen Wagner, vilket väcker både oro och frågetecken i EU.
Migration
I många EU-länder har migrationen varit en central fråga i relationen till Afrika. EU lockar med både morot och piska: mer stöd till satsningar i Afrika, men också krav på att länderna tar tillbaka migranter som inte får tillstånd att stanna i EU.
Från afrikanskt håll är man samtidigt öppna med att man vill ha mer pengar. Och det knyts även till önskemål om hjälp i klimatkampen.
– Jag hoppas att vi i Bryssel kommer att se ett fint kuvert på européernas bord, sade Senegals president Macky Sall på ett digitalt seminarium i januari.
– Låt oss säga det rakt ut: vi behöver pengar, vi behöver resurser för att hantera frågor kopplade till energiomställningen, bygga faciliteter och infrastruktur, hålla kvar de unga i Afrika, ge rätt utbildning – och det kommer Europa till sist att vinna på, sade Sall.