Det kaotiska läget kring talibanernas snabba maktövertagande i Kabul har fått otaliga EU-politiker och experter att grubbla över vad som blivit fel och borde göras bättre. Inte minst handlar det om hur EU och dess medlemsländer helt blev avhängiga av vad USA bestämde sig för.
"I slutändan var det i Washington som tidpunkten och sättet att lämna på avgjordes. Vi européer fann oss själva helt beroende av amerikanska beslut, inte bara vad gäller evakueringar från Kabuls flygplats utan också mer allmänt. Det borde tjäna som en väckarklocka", konstaterar Borrell i en debattartikel i amerikanska New York Times.
Även Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) är kritisk till hur USA agerade gentemot EU och andra allierade.
– I praktiken var det inte fråga om konsultationer utan det var en ren information och sedan hade alla att rätta sig efter det. Ska man gå ur så måste man diskutera det på ett ansvarsfullt sätt så att man också kan ta konsekvenserna av det, dels på plats och dels vad det blir för konsekvenser för omvärlden i övrigt. Det är ju så som man egentligen ska gå till väga, säger Hultqvist på telefon till TT efter torsdagens informella EU-försvarsministermöte i Slovenien.
"Vändpunkt"
Frågan är vad följderna nu bör bli för EU. Vid mötet i Slovenien talar sig Borrell varm för att nu flytta fram de militära positionerna.
– Ibland sker det saker som sätter igång en historisk vändpunkt och jag tror att Afghanistan är ett sådant fall. Vi måste skapa något mer operationellt. Behovet av mer och ett starkare europeiskt försvar är mer uppenbart än någonsin förut, säger Borrell i slovenska Brdo.
En av de idéer som diskuteras är att få igång en fungerande militär snabbinsatsstyrka i EU. Visserligen finns sedan länge ett system med färdiga EU-stridsgrupper, men de har hittills aldrig använts. Nu hoppas Borrell på ny fart i diskussionen då EU-länderna under kommande år ska försöka enas om en "strategisk kompass" för vilken riktning som utrikes- och säkerhetspolitiken bör gå.
Även Charles Michel, som är EU-rådets ordförande, understryker behovet en förändring I en skriftlig kommentar:
"EU och dess medlemsländer måste få större tyngd i världen – för att försvara våra intressen och värderingar och för att skydda våra medborgare."
EU-armé?
Claudio Graziani, chef för EU:s militära kommitté (EUMC), gillar tanken på en insatsstyrka.
– Situationen i Afghanistan, Libyen, Mellanöstern och Sahel visar att det nu är dags att agera, och allra först med att skapa en europeisk snabbinsatsstyrka som kan visa EU:s vilja att agera som global strategisk partner. När om inte nu? frågar sig den italienska generalen på väg in till försvarsmötet i Slovenien.
I länder som Italien, Frankrike och Portugal finns starkt politiskt stöd för att utveckla försvarssamarbetet till en framtida EU-armé. Intresset för det är dock desto svagare i Öst- och Nordeuropa, som inte vill bygga upp EU-enheter på områden där det redan finns Nato-organ.
Peter Hultqvist konstaterar att många frågetecken fortfarande måste redas ut kring en eventuell insatsstyrka.
– Det där kommer väl att diskuteras återkommande framöver, men i dagsläget finns inga som helst beslut, utan det är mer en tanke som har väckts, säger försvarsministern till TT.