EU-val kan få gränslösa listor

En röst kan bli två i nästa EU-val, om EU-parlamentet får som det vill. Men medlemsländerna lär hålla emot. Och de svenska ledamöterna är skeptiska.

Omröstning pågår i EU-parlamentet i Strasbourg. Till nästa val vill parlamentet att medborgarna ska få rösta dubbelt: både på nationella partier och i en gemensam lista över gränserna. Arkivbild.

Omröstning pågår i EU-parlamentet i Strasbourg. Till nästa val vill parlamentet att medborgarna ska få rösta dubbelt: både på nationella partier och i en gemensam lista över gränserna. Arkivbild.

Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

EU2022-05-03 19:27

Med knapp men tydlig majoritet – 323 röster mot 262 och 48 nedlagda – har parlamentet i Strasbourg röstat igenom sitt förslag till nya valregler inför EU-valet år 2024.

Största skillnaden: önskemålet att ge varje väljare två röster i stället för en. Utöver det sedvanliga röstandet på ett inhemskt parti från det egna landet vill man nämligen också införa en extra valkrets med gemensamma kandidater från alla länder.

Svenska Karin Karlsbro (L) gillar idén.

– Det är ett steg att göra Europaparlamentet mer demokratiskt på det sätt att medborgarna kan i större grad välja sina egna politiker. Det kan ju faktiskt vara så att man vill bli representerad av någon med en åsiktsinriktning eller ett engagemang för en alldeles speciell fråga som inte bor i det land man själv bor i, säger Karlsbro.

"Ingen VIP-lista"

Bland svenskarna är hon dock tämligen ensam om den synen. Övriga ledamöter är betydligt mer skeptiska.

– Jag tycker att svenska partier ska ställa upp kandidater som sedan svenska folket väljer till Europaparlamentariker. Det ska inte utses på någon VIP-lista från Bryssel, säger Tomas Tobé (M).

– Det är ju liksom inte en fotbollsmatch där man ska öka intresset för europeisk politik där någon sorts politisk Zlatan kan ställa upp. Jag tror inte det blir bättre demokrati och demokratisk förankring av det, säger Malin Björk (V).

Länderna säger nej?

Tanken med den gemensamma valkretsen är att kandidaterna där också ska vara toppkandidater för posten som ordförande i EU-kommissionen. Men ett sådant system är inte populärt bland EU:s medlemsländer, som fortsatt vill att de tunga posterna ska fördelas efter förhandlingar mellan ländernas stats- och regeringschefer.

Det bidrar till att EU-parlamentet sannolikt får svårt att få gehör för sina idéer.

– Jag känner mig väldigt trygg med att medlemsstaterna kommer att säga nej till denna lilla majoritet som de har lyckats skrapa ihop i Europaparlamentet, anser Tomas Tobé.

Fakta: Så vill parlamentet ändra EU-valet

För närvarande väljs EU-parlamentets ledamöter i nationella valkretsar där befolkningsmängden avgör hur många från varje land som utses. Flest ledamöter just nu har Tyskland med 96 och Frankrike med 79, medan exempelvis Sverige har 21 och de minsta länderna – Cypern, Luxemburg och Malta – har vardera 6.

Till nästa val vill EU-parlamentet dessutom införa en transnationell valkrets, varifrån totalt 28 ledamöter utses efter gemensamt röstande i alla EU-länder. Toppkandidaterna i det valet ska samtidigt vara de olika partigruppernas kandidater till posten som ordförande i EU-kommissionen.

EU-parlamentet vill också göra den 9 maj till gemensam samtidig valdag i alla EU-länder, oavsett vilken veckodag det är.

För att ändra reglerna krävs dock att man kommer överens med EU:s medlemsländer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!