Rysslands muller kring Ukraina dominerar även när EU-länderna håller toppmöte med ett 40-tal kollegor från Afrika.
Allt inleddes därför med en intern extraträff om krisen i öst.
– Unionen står enad i det här mycket oroande säkerhetspolitiska läget. Tillsammans med EU och andra partner fortsätter vi att jobba på det diplomatiska spåret och på olika sätt stöda Ukraina, säger Magdalena Andersson på en svensk pressträff i Bryssel.
Grunden står fast: EU-länderna accepterar inte Rysslands krav på att sätta stopp för ytterligare Nato-utvidgning. Och om Ryssland slår till på nytt väntar tuffa ekonomiska följder.
– Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar. Ytterligare rysk aggression mot Ukraina kommer att få omfattande konsekvenser, säger Andersson.
Nytt normalläge?
Att utrymma den svenska ambassaden i Ukraina är dock ännu inte aktuellt.
– Där följer ju utrikesdepartementet läget hela tiden och gör hela tiden avvägningar om lämpligheten och om hur mycket personal man ska ha i Ukraina, säger Andersson.
TT: Nato ser den här typen av spänning som ett nytt normalläge i relationen med Ryssland. Är det här något vi får vänta oss att det fortsätter en längre tid?
– Nu är det ju allvarligare än tidigare, men det är klart att vi hoppas att det här kan få en lösning så att vi inte kommer att ha den här nivån på spänning under en längre period. Risken är ju också att ett upptrissat läge leder till en händelseutveckling som man inte har planerat för, säger statsministern.
Sanktioner på gång
Torsdagens extramöte innehöll främst en uppdatering av läget.
"Det var ett värdefullt möte där EU:s stats- och regeringschefer fick en återrapport efter Tysklands, Frankrikes och Polens samtal med Ukraina och Ryssland. Det är tydligt att unionen står enad och beslutsam", hälsar statsministern efteråt via sms.
EU-länderna har en "ambition att arbeta väldigt snabbt" för att snabbt besluta om vilka sanktioner som ska tas till om och när Ryssland agerar i Ukraina.
– Vi är alltid redo att åka ner hit till Bryssel om det behövs, säger statsministern.
Spekulationer har förts om sanktioner kan riktas mot exempelvis gasledningen Nord Stream 2. Exakt vad som diskuteras talar dock alla tyst om, för att inte Ryssland ska kunna göra några beräkningar på förhand.
– De diskussionerna för vi inom den europeiska kretsen. Jag tror inte att olika former av spekulationer om vad man gör i olika lägen betjänar situationen, säger Andersson.
Möter Afrika
Efter det separata EU-mötet inledde EU-ledarna sitt Afrika-toppmöte med ett 40-tal premiärministrar och presidenter från hela kontinenten.
– Det här är en nystart för ett förnyat partnerskap, säger Senegals president Macky Sall på väg in till mötet, enligt nyhetsbyrån AFP.
Toppmötet hålls till stor del med hjälp av rundabordssamtal där ledarna delas upp i grupper med olika teman att diskutera. På torsdagen avhandlades hållbar tillväxt, klimatförändringarna, fred och säkerhet och stöd till den privata sektorn. Under fredagsmorgonen väntar samtal om utbildning och migration, om jordbruk och om hälsosektorn.
Inte minst det sistnämnda är ett hett ämne med skarp afrikansk kritik under året mot hur EU egentligen agerat för att hjälpa andra länder med vaccinering mot covid-19.
"Gemensam vision"
Mycket av toppmötet handlar samtidigt om att visa god min och lova varandra ett fortsatt nära samarbete. Målet är att i ett gemensamt uttalande efteråt kunna enas om en "gemensam vision fram till år 2030".
Toppmötet är det första i sitt slag sedan ett möte i Elfenbenskusten 2017. Senast de europeiska och afrikanska ledarna möttes i Bryssel var på våren 2014.
– Jag ser fram emot bra möten och bra diskussioner. Afrika är våra grannar och det är i vårt intresse också att det finns en positiv utveckling i Afrika, att det skapas jobb och tillväxt, säger Magdalena Andersson i Bryssel.
