I sitt gemensamma uttalande från veckans långa EU-toppmöte i Bryssel upprepar de 27 EU-länderna sitt "fulla stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet". Ryssland manas uttryckligen att skyndsamt trappa ned spänningarna.

"All ytterligare militär aggression mot Ukraina kommer att få enorma konsekvenser och kosta ett högt pris, inklusive i restriktiva åtgärder som koordinerats med våra partner", heter det från EU-ledarna.

Statsminister Magdalena Andersson (S) beskriver en stor enighet bland EU-länderna.

– Man ser med oro på en hårdnande rysk retorik. Vi vill se en deeskalering av situationen i Ukraina, men om det går i fel riktning är vi beredda att respondera tydligt och enhälligt, säger Andersson på en pressträff med svenska journalister i Bryssel.

Sanktioner väntar

Hur EU tänker svara berättas dock inte. I alla fall inte än.

– Exakt hur responsen kommer att se ut kommer vi att lägga fram då. Men det är klart att det är ytterligare sanktioner det handlar om, säger statsministern.

Innan sanktionerna kan spikas behöver de dock granskas för att garantera att de är juridiskt hållbara – extra viktigt för EU, som tidigare varit med om att den egna EU-domstolen slagit ner på sanktionsbeslut som inte kunnat berättigas formellt.

På presskonferensen efter mötet betonar ledarna att Ryssland väljer själv hur man vill bli behandlat.

– Vi skulle vilja vara i en situation där relationerna till Ryssland är bra, men det hänger på vad Moskva väljer att göra, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Militär hjälp?

Tuffast i tonen mot Ryssland bland EU-medlemmarna är de baltiska länderna, med lång erfarenhet av hur styret fungerar i Moskva. Lettlands premiärminister Krisjanis Karins utesluter inte militär assistans till Ukraina.

– Det finns saker vi kan göra direkt för att hjälpa Ukraina, även militärt, för att bli ett starkare land, sade Karins på väg in till mötet i Bryssel.

I grannlandet Litauen är president Gitanas Nauseda oroad.

– Sannolikt står vi inför den farligaste situationen under de senaste 30 åren. Jag talar inte bara om Ukraina utan också om Natos östflank och Baltikum, sade Nauseda inför toppmötet.

"Tala med Putin"

Den mest försiktiga tonen bland EU-länderna hörs i sin tur från Luxemburg, där premiärminister Xavier Bettel själv hoppas få kontakt med Rysslands president Vladimir Putin för att kunna påverka.

– En attack mot någon av oss är en attack mot oss alla och vi är solidariska även mot grannländerna. Men vi måste tala med Ryssland också om vi ska komma ur det här. Om man talar om folk utan att de är med så är det alltid svårt att hitta lösningar, sade Bettel i Bryssel.

Utöver krisen kring Ukraina avhandlade EU-länderna också bland annat coronapandemin, migrationen, energipriserna och läget i eurozonen under toppmötet, som inte var klart förrän strax efter midnatt till fredagen.