Efter två dagars toppträff i elegant slottsmiljö utanför Paris skickar mötesvärden Emmanuel Macron skarpa varningar i riktning till Moskva – men också för konsekvenserna i hela världen.
– Om sakerna fortsätter på det militära sättet kommer vi att ta ytterligare sanktioner, massiva sanktioner, säger Macron på sin presskonferens.
Inte minst varnar han för livsmedelsläget i Afrika, med risk för svält inom 12-18 månader.
– Europa men även Afrika kommer att destabiliseras vad gäller livsmedel på grund av det som inte kan planteras just nu i Ukraina. Vi måste förbereda oss för det och omvärderar våra produktionsstrategier för att försvara vår livsmedelssuveränitet, säger Macron.
I det gemensamma uttalande som antagits får nu EU-kommissionen i uppdrag att agera för att "så fort som möjligt hantera stigande livsmedelspriser och frågan om global livsmedelssäkerhet".
Utesluter inget
Statsminister Magdalena Andersson (S) är förberedd på fler sanktioner.
– Från svensk sida utesluter vi ingenting i det här läget. Att det ska bli ytterligare sanktioner råder ingen tvekan om. Det kan handla om listning av fler personer och om ytterligare varor. Och det handlar också om att se till att de sanktioner som redan beslutats om verkligen implementeras så att det inte finns några maskor i nätet, säger Andersson på en svensk pressträff efter mötet.
Ledarnas fokus har till stor del legat på hur EU-ländernas försvarsförmåga kan stärkas.
– Det har varit mycket diskussioner om hur länderna ska kunna bygga ut sitt försvar så att vi ska få ett starkare samlat försvar i EU. Det är många länder som tar steg i den riktningen, så även Sverige, konstaterar statsministern.
Bort med gasen
Energisituationen med anledning av kriget har också varit ett hett ämne.
– En helt uppenbar slutsats är att det beroende som Europa har av rysk gas: så kan vi inte ha det. Dels är det en klimatfråga men också i allra högsta grad en säkerhetsfråga, säger statsministern.
EU-kommissionen får i uppdrag att inom ett par månader förvandla sina energiplaner från tidigare i veckan till konkreta åtgärder.
– Till mitten av maj kommer vi att komma med ett förslag om att fasa ut beroendet av rysk gas, olja och kol till 2027, med stöd av nationella och europeiska resurser, säger ordförande Ursula von der Leyen på presskonferensen efter mötet.
– Det finns väldigt höga ambitioner att så fort det bara går kunna fasa ut det här beroendet (av rysk energi). Det handlar både om att hitta andra leverantörer av gas, men också om att bygga ut andra former av energikällor: vind, sol och annat, säger Andersson.
Enighet betonas
Rysslands krig har knutit EU-länderna närmare varandra än de varit på år och dag. Enigheten betonas av var och varannan ledare, även i många fall där det egentligen råder oenighet.
Till exempel vill flera länder i Östeuropa gärna ge Ukraina tydligare löften om att EU-medlemskap kan hägra i framtiden. Väst är mer skeptiskt, vilket gör att formuleringarna tills vidare är dubbeltydiga. Men det tycks alla ändå vara nöjda med.
– Vi vill fortsätta stödja Ukrainas process i den europeiska riktning som de är inne på. Det har vi uttalat väldigt tydligt. Ukraina är en del av den europeiska familjen. Och därutöver så stöttar vi Ukraina med vapen, andra former av humanitärt stöd, med att ta emot flyktingar och inte minst genom alla de kraftfulla sanktioner vi har mot Putin, säger Magdalena Andersson.
Nej till nya lån
Statsministern kan samtidigt inte hålla sig från att röra om lite i enigheten. Åtminstone är hon väldigt tydlig med att de EU-länder som gärna vill se nya gemensamma EU-lån för att hantera krisläget inte kan räkna med stöd från Sverige.
– - Det finns ju länder som oavsett vilken kris man befinner sig i alltid kommer att driva att det ska lånas upp pengar och att saker ska betalas av någon annan. Och den diskussionen är jag rädd för att aldrig kommer att sluta, säger statsministern.
– Man kan inte spendera pengar man inte har. Någon gång kommer notan och den ska betalas av någon: framtida generationer eller skattebetalare, säger Magdalena Andersson i Versailles.