Det är absolut ingen krisbransch som samlas när försvars- och säkerhetsindustrins europeiska branschorganisation ASD håller stormöte i det eleganta Egmontpalatset i centrala Bryssel.

Vapen och ammunition har blivit hårdvaluta efter Rysslands förnyade attack på Ukraina. Både i EU och Nato har militär upprustning och nyutveckling hamnat högst upp på agendan.

– Den europeiska försvarsindustrin måste gå in i ett krigsekonomiläge, talar EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton i ett inspelat inledningsanförande till ASD-mötet.

Ökad produktion

Breton har rest runt mellan vapenfabriker i hela EU och nyligen lagt fram sitt förslag om steg tre i vårens stora stödplan för att hjälpa Ukraina, men också EU-länderna själva, med mer ammunition.

Motsvarande fem miljarder kronor ska lösgöras för att få fart på produktionen, samtidigt som medlemsländerna också ska kunna använda pengar som annars öronmärkts för regionalutveckling och stöd efter coronapandemin för att hjälpa sin försvarsindustri.

Ett av målen är att förse Ukraina med en miljon artillerigranater inom ett år. Siffran är hög – men inte omöjlig att nå, konstaterar Saabs vd Micael Johansson i ett av panelsamtalen vid ASD-mötet.

– Vi kan troligen, tidigt 2025, få fram 400 000 enheter av olika slag bara från vårt företag i västra Sverige. Så det är möjligt, absolut, säger Johansson.

"Ny verklighet"

Att EU blivit så försvarsfokuserat, trots att man genom åren flitigt stoltserat med att vara ett fredsprojekt, har samtidigt medfört en viss kritik.

Bland deltagarna på ASD-mötet råder det dock ingen tvekan om vad som är rätt.

– Världen står inför en ny verklighet. Vårt krig med Ryssland är ingen lokal sammandrabbning, det här är en kamp mellan civilisationer, talar Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov i ett inspelat budskap till deltagarna.

EU:s utrikeschef Borrell får i sin tur en bister klang i rösten när han talar om den kritik han får, framför allt från vänster, om att västvärlden förlänger kriget.

– Ja, vi förlänger kriget så att Ukraina kan försvara sig. De förstår inte att om vi slutar att stödja Ukraina så kommer landet att upphöra som självständig nation, säger Borrell.

Kamp om personal

Å andra sidan har Rysslands våldsamma agerande i Ukraina också fått många att ändra åsikt åt andra hållet.

Det har fått positiva konsekvenser för ett av försvarsindustrins bekymmer när man nu snabbt behöver öka sin kapacitet: jakten på utbildad arbetskraft.

– Det är en kamp om de kunniga, ja. Men det är fascinerande att se hur väckarklockan har ringt ute i samhället, som börjat förstå att det vi står för faktiskt är ganska viktigt. Ungdomar tittar inte bara på att vi är ett högteknologiföretag utan att vi också spelar en roll i att försvara landet, säger Saab-chefen Micael Johansson till TT och andra journalister på ASD-mötet i Bryssel.

Rättad: I en tidigare version angavs felaktig typ av enheter i Micael Johanssons citat om vad Saab kan få fram.