Tankarna förs fram i en rapport som arbetats fram av dussintalet statsvetare och nu presenteras på en lunchdiskussion för medlemsländernas EU-ministrar.

Tre grundsyften målas upp: att få EU att fungera bättre, få ordning på utvidgningen och stärka den demokratiska legitimiteten och rättsstatens principer.

Bland annat föreslås ett slopande av ländernas möjlighet att lägga in sitt veto i utrikes-, säkerhets- och skattefrågor. I stället ska länderna kunna välja att stå utanför vissa uppgörelser som de inte vill gå med på.

Statsvetarna vill också göra det lättare att straffa ett land som inte anses uppfylla grundläggande principer, utöka EU:s långtidsbudget och göra det lättare att ta upp gemensamma lån och nya EU-intäkter.

Om inte alla kan fås att dra åt samma håll ser man framför sig ett Europa i fyrtakt. Den inre kretsen skulle bestå av en grundkärna EU-länder som är med på ett allt närmare samarbete. Nästa krets är övriga länder i EU, följt av samarbetsländer och längst ut det som nu kallas EPC, Europeiska politiska gemenskapen, med länder som Storbritannien och Norge.

Rapporten ser fram emot att EU ska vara redo för nästa utvidgning från år 2030.