Nyfikenheten bland ledamöterna i EU-parlamentet är sedvanligt stor inför det årliga talet i Strasbourg. Vad ska Ursula von der Leyen betona i år?
– Hon har en enorm eld och det märker man i talen när det handlar om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten men också i klimatfrågor och att ta ansvar för kommande generationer, säger Alice Bah Kuhnke (MP).
Talet fungerar både som lägesuppdatering och en sorts regeringsförklaring. Det är nu som kommissionen berättar om vilka förslag och initiativ som kan väntas under det kommande året.
– Det är ju lite lilla julafton för oss härnere, konstaterar Emma Wiesner (C).
Krig och energi
Rysslands krig i Ukraina lär bli flitigt omnämnt i årets tal. Så gott som alla svenska EU-parlamentsledamöter räknar med att mycket kommer att handla om energin.
– Naturligtvis måste hon prata om energikrisen. Där har EU verktyg till sitt förfogande. Man måste göra något åt elmarknaden, säger Malin Björk (V).
– Vi förväntar oss att energifrågan kommer att diskuteras. Jag tror även att kärnkraftsfrågan nu kommer att märkas av väldigt mycket i den europeiska debatten och då kanske mer på temat kring länder som har nedläggningar planerade och huruvida man kan pausa eller stoppa detta, säger Tomas Tobé (M).
Mera makt?
Mer stöd till Ukraina lär också tas upp, liksom fortsatta åtgärder för klimatet.
Dessutom har von der Leyen redan i somras lovat att återkomma med sådant som diskuterades under EU:s långa framtidskonferens som avslutades i början av maj.
De bitarna gillas dock föga av de svenska ledamöterna, särskilt om det handlar om mer befogenheter till Bryssel.
– Jag väntar mig mer makt till EU, mer pengar till EU. Vi får se vilka slags nya myndigheter hon kräver den här gången, fnyser Charlie Weimers (SD).