Grön energi? Oenigt i EU om kärnkraft och gas

Är kärnkraften en grön energikälla? Naturgasen? Eller rent av båda två? Snart måste EU-länderna försöka enas om vad som kan ses som hållbart för klimatet.

I EU finns 13 länder med kärnkraftverk. Frankrike producerar nästan lika mycket kärnkraft som alla de andra länderna tillsammans.

I EU finns 13 länder med kärnkraftverk. Frankrike producerar nästan lika mycket kärnkraft som alla de andra länderna tillsammans.

Foto: Anders Humlebo/TT

EU2021-11-13 09:57

Anhängare och motståndare till de olika energikällorna trycker stenhårt på för att få sin vilja igenom.

– Kärnkraft är grön energi. Det är energi nästan helt utan koldioxidutsläpp. Det är energi som redan förhindrar miljoner gigaton koldioxid att nå atmosfären, sade chefen för FN:s atomenergiorgan (IAEA) Rafael Grossi till tv-kanalen Euronews i förra veckan.

En grupp om tio länder i EU håller med, och driver den linjen med Frankrike i spetsen. De andra kärnkraftsvännerna är Bulgarien, Finland, Kroatien, Polen, Slovakien, Slovenien, Rumänien, Tjeckien och Ungern .

Motståndet kommer främst från länder som Danmark, Österrike och Luxemburg.

– Inte billigt och inte säkert, sade Österrikes EU-ambassadör Gregor Schusterschitz vid ett extrainsatt energiministermöte i Luxemburg i slutet av oktober.

Tysk gas

Flera av de östländer som säger ja till kärnkraft stöttar även den fossila naturgasen, tillsammans med Medelhavsländer som Grekland, Cypern och Malta.

Men även i Tyskland – som avvecklar atomkraften – är gasfrågan viktig. Fortfarande räcker inte enbart förnybar energi för att ersätta den kärnkraft som började avvecklas efter olyckan i japanska Fukushima 2011.

I slutet av nästa år ska de sista tyska kärnkraftverken tas ur bruk och enligt Olaf Scholz – som högst sannolikt snart blir landets näste förbundskansler – är den fossila gasen inget som ännu går att välja bort.

– Under en övergångstid är det fortsatt nödvändigt att använda gas för energi och bygga nya gaskraftverk, talade Scholz inför gruv- och energifacket IG BCE i förra veckan.

Förslag väntar

Att frågan diskuteras så hett just nu har flera orsaker. Dels är energipriserna rekordhöga på många håll inom EU för tillfället. Dels väntas spänt på nya utlovade förslag från EU-kommissionen, med stor ekonomisk betydelse.

Inom kort – kanske redan i november – ska besked ges om kärnkraft och naturgas kan klassificeras som klimatmässigt hållbara i den så kallade taxonomin för de investerare som vill satsa sina pengar på "rätt" sätt.

Lyssnar man på EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen låter det som att frågan om gas eller kärnkraft mycket väl kan bli både och.

– Det är uppenbart att vi behöver mer förnybar och ren energi. Vid sidan om det behöver vi också en stabil källa – kärnkraft – och under en övergångstid också naturgas, sade von der Leyen på presskonferensen efter EU-ledarnas senaste toppmöte i mitten av oktober.

Miljökritik

I Bryssel har ett utläckt dokument spridits, som tros vara en del av ett franskt kompromissförsök för att kunna grönklassa nya investeringar i kärnkraft men också naturgas, åtminstone fram till 2030.

Pappret har fått miljörörelsen att gå i taket.

"Förslaget är en vetenskaplig skam som skulle bli rena dödsstöten för taxonomin. Det skulle allvarligt skada EU:s politik för hållbara finanser och hela den gröna given", säger Henry Eviston från Världsnaturfonden (WWF) i ett pressmeddelande.

I en intervju med tidningen The Financial Times har samtidigt EU-kommissionären Mairead McGuinness flaggat för att lösa frågan genom att införa en annan klassificeringsfärg för de omdiskuterade energislagen – och kalla dem "bärnstensfärgade", i stället för "gröna".

Ett skämt?

Oavsett vad EU-kommissionen väljer att föreslå och vad medlemsländerna sedan beslutar om så är det fortsatt upp till varje land att avgöra var man tar sin energi ifrån.

EU kan inte beordra någon att satsa på kärnkraft eller gas och inte heller säga åt någon att de inte får göra det.

Miljöklassningen i taxonomin är ändå viktig för att styra privata investerare och markera var man vill att pengarna ska läggas.

– Vi måste skapa ett positivt investeringsklimat för all teknik som är nödvändig för övergången till ett säkert koldioxidsnålt energisystem, sade Polens biträdande klimatminister Adam Guibourgé-Czetwertynski vid energiministermötet i Luxemburg.

Å andra sidan lär många miljömässigt engagerade investerare dra sig från att följa EU:s klassificering, om de inte anser att den duger.

– En taxonomi med kärnkraft och naturgas kommer att förvandla EU till ett skämt, i stället för att vara marknadsledande inom grön finansiering. Ingen med goda avsikter kommer att köpa de här produkterna, ingen kommer att ta dem på allvar, säger tyske miljöpartistiske EU-parlamentsledamoten Sven Giegold till nyhetssajten Euractiv.

Fakta: Kärnkraft i EU

Av EU:s 27 medlemsländer har 13 egna kärnkraftverk. Här är antalet reaktorer och hur många terawattimmar (TWh) som produceras:

Frankrike: 58 reaktorer, 382,4 TWh

Tyskland: 6 reaktorer, 76 TWh (tre ska läggas ned 2021, tre stycken 2022)

Sverige: 7 reaktorer, 64,4 TWh

Spanien: 7 reaktorer, 55,9 TWh

Belgien: 7 reaktorer, 41,4 TWh (ska läggas ned till 2025)

Tjeckien: 6 reaktorer, 28,6 TWh

Finland: 4 reaktorer, 22,9 TWh

Bulgarien: 2 reaktorer, 15,9 TWh

Ungern: 4 reaktorer, 15,4 TWh

Slovakien: 4 reaktorer, 14,3 TWh

Rumänien: 2 reaktorer, 10,4 TWh

Slovenien: 1 reaktor, 5,5 TWh (ägs gemensamt med Kroatien)

Nederländerna: 1 reaktor, 3,7 TWh

Fotnot: Nya reaktorer håller på att byggas i Frankrike och Finland (en var) samt Slovakien (två stycken). Mer eller mindre lösa planer på ny eller utökad kärnkraft finns även i Polen, Litauen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien.

Källor: FN:s atomenergiorgan (IAEA), World Nuclear Association (WNA).


Fakta: EU:s gröna taxonomi

EU:s gröna taxonomi är ett slags verktyg för att kolla om investeringar är miljö- och klimatvänliga.

Syftet är att guida investerare så att pengar investeras i grönare verksamheter i stället för i verksamheter som inte är klimat- eller miljövänliga.

För att en investering ska klassas som grön ska den klara kriterierna för minst ett av sex olika klimatmål och samtidigt inte påverka de övriga negativt.

EU-kommissionens grundförslag till taxonomi lades i våras och kan bara antas eller förkastas i sin helhet av EU-parlamentet och EU:s ministerråd. Tilläggsförslag väntas innan årsskiftet när det gäller synen på naturgas och kärnkraft.


Fakta: EU och energin

EU förlitar sig till drygt 60 procent på importerad energi, i huvudsak olja och gas.

Det som produceras i EU är i sin tur främst förnybara bränslen (37 procent), kärnenergi (32 procent), kol och andra fasta bränslen (19 procent), naturgas (8 procent) och olja (4 procent).

Sverige är EU:s fjärde största producent av förnybart (efter Tyskland, Frankrike och Italien) och tredje störst när det gäller kärnkraft (efter Frankrike och Tyskland).

Sett till energimixen – vilken energi som används i EU – dominerar olja och andra petroleumprodukter (36 procent) före naturgas (22 procent), förnybar energi (15 procent) och kärnkraft och kol (båda 13 procent).

I Sverige används främst förnybart (41 procent) och kärnkraft (31 procent).

Källa: Eurostat.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!