Grön energi? Oenigt i EU om kÀrnkraft och gas

Är kĂ€rnkraften en grön energikĂ€lla? Naturgasen? Eller rent av bĂ„da tvĂ„? Snart mĂ„ste EU-lĂ€nderna försöka enas om vad som kan ses som hĂ„llbart för klimatet.

I EU finns 13 lÀnder med kÀrnkraftverk. Frankrike producerar nÀstan lika mycket kÀrnkraft som alla de andra lÀnderna tillsammans.

I EU finns 13 lÀnder med kÀrnkraftverk. Frankrike producerar nÀstan lika mycket kÀrnkraft som alla de andra lÀnderna tillsammans.

Foto: Anders Humlebo/TT

EU2021-11-13 09:57

AnhÀngare och motstÄndare till de olika energikÀllorna trycker stenhÄrt pÄ för att fÄ sin vilja igenom.

– KĂ€rnkraft Ă€r grön energi. Det Ă€r energi nĂ€stan helt utan koldioxidutslĂ€pp. Det Ă€r energi som redan förhindrar miljoner gigaton koldioxid att nĂ„ atmosfĂ€ren, sade chefen för FN:s atomenergiorgan (IAEA) Rafael Grossi till tv-kanalen Euronews i förra veckan.

En grupp om tio lÀnder i EU hÄller med, och driver den linjen med Frankrike i spetsen. De andra kÀrnkraftsvÀnnerna Àr Bulgarien, Finland, Kroatien, Polen, Slovakien, Slovenien, RumÀnien, Tjeckien och Ungern .

MotstĂ„ndet kommer frĂ€mst frĂ„n lĂ€nder som Danmark, Österrike och Luxemburg.

– Inte billigt och inte sĂ€kert, sade Österrikes EU-ambassadör Gregor Schusterschitz vid ett extrainsatt energiministermöte i Luxemburg i slutet av oktober.

Tysk gas

Flera av de östlÀnder som sÀger ja till kÀrnkraft stöttar Àven den fossila naturgasen, tillsammans med MedelhavslÀnder som Grekland, Cypern och Malta.

Men Ă€ven i Tyskland – som avvecklar atomkraften – Ă€r gasfrĂ„gan viktig. Fortfarande rĂ€cker inte enbart förnybar energi för att ersĂ€tta den kĂ€rnkraft som började avvecklas efter olyckan i japanska Fukushima 2011.

I slutet av nĂ€sta Ă„r ska de sista tyska kĂ€rnkraftverken tas ur bruk och enligt Olaf Scholz – som högst sannolikt snart blir landets nĂ€ste förbundskansler – Ă€r den fossila gasen inget som Ă€nnu gĂ„r att vĂ€lja bort.

– Under en övergĂ„ngstid Ă€r det fortsatt nödvĂ€ndigt att anvĂ€nda gas för energi och bygga nya gaskraftverk, talade Scholz inför gruv- och energifacket IG BCE i förra veckan.

Förslag vÀntar

Att frÄgan diskuteras sÄ hett just nu har flera orsaker. Dels Àr energipriserna rekordhöga pÄ mÄnga hÄll inom EU för tillfÀllet. Dels vÀntas spÀnt pÄ nya utlovade förslag frÄn EU-kommissionen, med stor ekonomisk betydelse.

Inom kort – kanske redan i november – ska besked ges om kĂ€rnkraft och naturgas kan klassificeras som klimatmĂ€ssigt hĂ„llbara i den sĂ„ kallade taxonomin för de investerare som vill satsa sina pengar pĂ„ "rĂ€tt" sĂ€tt.

Lyssnar man pÄ EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lÄter det som att frÄgan om gas eller kÀrnkraft mycket vÀl kan bli bÄde och.

– Det Ă€r uppenbart att vi behöver mer förnybar och ren energi. Vid sidan om det behöver vi ocksĂ„ en stabil kĂ€lla – kĂ€rnkraft – och under en övergĂ„ngstid ocksĂ„ naturgas, sade von der Leyen pĂ„ presskonferensen efter EU-ledarnas senaste toppmöte i mitten av oktober.

Miljökritik

I Bryssel har ett utlÀckt dokument spridits, som tros vara en del av ett franskt kompromissförsök för att kunna grönklassa nya investeringar i kÀrnkraft men ocksÄ naturgas, Ätminstone fram till 2030.

Pappret har fÄtt miljörörelsen att gÄ i taket.

"Förslaget Àr en vetenskaplig skam som skulle bli rena dödsstöten för taxonomin. Det skulle allvarligt skada EU:s politik för hÄllbara finanser och hela den gröna given", sÀger Henry Eviston frÄn VÀrldsnaturfonden (WWF) i ett pressmeddelande.

I en intervju med tidningen The Financial Times har samtidigt EU-kommissionĂ€ren Mairead McGuinness flaggat för att lösa frĂ„gan genom att införa en annan klassificeringsfĂ€rg för de omdiskuterade energislagen – och kalla dem "bĂ€rnstensfĂ€rgade", i stĂ€llet för "gröna".

Ett skÀmt?

Oavsett vad EU-kommissionen vÀljer att föreslÄ och vad medlemslÀnderna sedan beslutar om sÄ Àr det fortsatt upp till varje land att avgöra var man tar sin energi ifrÄn.

EU kan inte beordra nÄgon att satsa pÄ kÀrnkraft eller gas och inte heller sÀga Ät nÄgon att de inte fÄr göra det.

Miljöklassningen i taxonomin Àr ÀndÄ viktig för att styra privata investerare och markera var man vill att pengarna ska lÀggas.

– Vi mĂ„ste skapa ett positivt investeringsklimat för all teknik som Ă€r nödvĂ€ndig för övergĂ„ngen till ett sĂ€kert koldioxidsnĂ„lt energisystem, sade Polens bitrĂ€dande klimatminister Adam GuibourgĂ©-Czetwertynski vid energiministermötet i Luxemburg.

Å andra sidan lĂ€r mĂ„nga miljömĂ€ssigt engagerade investerare dra sig frĂ„n att följa EU:s klassificering, om de inte anser att den duger.

– En taxonomi med kĂ€rnkraft och naturgas kommer att förvandla EU till ett skĂ€mt, i stĂ€llet för att vara marknadsledande inom grön finansiering. Ingen med goda avsikter kommer att köpa de hĂ€r produkterna, ingen kommer att ta dem pĂ„ allvar, sĂ€ger tyske miljöpartistiske EU-parlamentsledamoten Sven Giegold till nyhetssajten Euractiv.

Fakta: KĂ€rnkraft i EU

Av EU:s 27 medlemslÀnder har 13 egna kÀrnkraftverk. HÀr Àr antalet reaktorer och hur mÄnga terawattimmar (TWh) som produceras:

Frankrike: 58 reaktorer, 382,4 TWh

Tyskland: 6 reaktorer, 76 TWh (tre ska lÀggas ned 2021, tre stycken 2022)

Sverige: 7 reaktorer, 64,4 TWh

Spanien: 7 reaktorer, 55,9 TWh

Belgien: 7 reaktorer, 41,4 TWh (ska lÀggas ned till 2025)

Tjeckien: 6 reaktorer, 28,6 TWh

Finland: 4 reaktorer, 22,9 TWh

Bulgarien: 2 reaktorer, 15,9 TWh

Ungern: 4 reaktorer, 15,4 TWh

Slovakien: 4 reaktorer, 14,3 TWh

RumÀnien: 2 reaktorer, 10,4 TWh

Slovenien: 1 reaktor, 5,5 TWh (Ă€gs gemensamt med Kroatien)

NederlÀnderna: 1 reaktor, 3,7 TWh

Fotnot: Nya reaktorer hÄller pÄ att byggas i Frankrike och Finland (en var) samt Slovakien (tvÄ stycken). Mer eller mindre lösa planer pÄ ny eller utökad kÀrnkraft finns Àven i Polen, Litauen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, RumÀnien och Bulgarien.

KĂ€llor: FN:s atomenergiorgan (IAEA), World Nuclear Association (WNA).


Fakta: EU:s gröna taxonomi

EU:s gröna taxonomi Àr ett slags verktyg för att kolla om investeringar Àr miljö- och klimatvÀnliga.

Syftet Àr att guida investerare sÄ att pengar investeras i grönare verksamheter i stÀllet för i verksamheter som inte Àr klimat- eller miljövÀnliga.

För att en investering ska klassas som grön ska den klara kriterierna för minst ett av sex olika klimatmÄl och samtidigt inte pÄverka de övriga negativt.

EU-kommissionens grundförslag till taxonomi lades i vÄras och kan bara antas eller förkastas i sin helhet av EU-parlamentet och EU:s ministerrÄd. TillÀggsförslag vÀntas innan Ärsskiftet nÀr det gÀller synen pÄ naturgas och kÀrnkraft.


Fakta: EU och energin

EU förlitar sig till drygt 60 procent pÄ importerad energi, i huvudsak olja och gas.

Det som produceras i EU Àr i sin tur frÀmst förnybara brÀnslen (37 procent), kÀrnenergi (32 procent), kol och andra fasta brÀnslen (19 procent), naturgas (8 procent) och olja (4 procent).

Sverige Àr EU:s fjÀrde största producent av förnybart (efter Tyskland, Frankrike och Italien) och tredje störst nÀr det gÀller kÀrnkraft (efter Frankrike och Tyskland).

Sett till energimixen – vilken energi som anvĂ€nds i EU – dominerar olja och andra petroleumprodukter (36 procent) före naturgas (22 procent), förnybar energi (15 procent) och kĂ€rnkraft och kol (bĂ„da 13 procent).

I Sverige anvÀnds frÀmst förnybart (41 procent) och kÀrnkraft (31 procent).

KĂ€lla: Eurostat.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!