Här är Kristerssons kompisar i EU

Balter, tjecker och kroater – här är gänget som nästa svenska regering sannolikt kommer att stå närmast i EU-samarbetet. Kanske leder SD:s roll också till tätare band med länder som Polen och Italien.

De baltiska ländernas ledare – längst bak från vänster Lettlands Krisjanis Karins, Estlands Kaja Kallas och Litauens Gitanas Nauseda – lär bli tre av den nya svenska regeringens närmaste samarbetspartner i EU, tillsammans med Danmarks Mette Frederiksen, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Finlands Sanna Marin. Arkivfoto.

De baltiska ländernas ledare – längst bak från vänster Lettlands Krisjanis Karins, Estlands Kaja Kallas och Litauens Gitanas Nauseda – lär bli tre av den nya svenska regeringens närmaste samarbetspartner i EU, tillsammans med Danmarks Mette Frederiksen, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Finlands Sanna Marin. Arkivfoto.

Foto: Mads Claus Rasmussen/AP/TT

EU2022-09-20 05:00

Ulf Kristersson (M) lär välkomnas extra varmt på nästa möte inom den traditionella Europahögern, den konservativt kristdemokratiska partifamiljen EPP.

Om Kristersson blir ny statsminister i Sverige kommer nämligen EPP återigen att ha flest företrädare inne på EU:s toppmöten: en mer än liberalerna.

Just nu styrs annars inget av EU:s fem största länder av EPP-företrädare – en nästan unik situation för den rörelse som länge dominerat den europeiska politiken. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillhör visserligen EPP, men bland stats- och regeringscheferna kommer för tillfället alla de tyngsta ledarna från andra politiska familjer: socialister som Olaf Scholz i Tyskland och Pedro Sánchez i Spanien eller liberaler som Emmanuel Macron i Frankrike och Mark Rutte i Nederländerna.

Balter och nordbor

Bland de EPP-ledare som Kristersson får umgås med finns i stället exempelvis Kroatiens Andrej Plenkovic, Österrikes Karl Nehammer och Lettlands Krisjanis Karins.

"Varma gratulationer till min vän Ulf Kristersson. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans för att stärka svensk-lettiska relationer, regional säkerhet och Nato", skrev Karins på Twitter i torsdags.

Med de baltiska länderna har Sverige redan nära kontakter som nu sannolikt kan bli ännu starkare med en borgerlig regering i Stockholm. Även Estland och Litauen har konservativa partier i sina koalitioner och relativt stor samsyn finns i frågor kring Ryssland, energi och invandring.

Samtidigt lär det täta samarbetet med de nordiska länderna bestå, trots att både Danmark och Finland just nu har S-ledda regeringar.

Ordförandeland

Med Danmark finns dock en potentiell risk för gnissel när det gäller kärnkraften – inte minst om framstötar görs om att återöppna det i Danmark så impopulära Barsebäck.

Kärnkraften lär också kunna sätta käppar i hjulet för alltför nära samarbete med Österrike – en annan av EU:s mest ilskna kärnkraftsmotståndare.

I kärnkraftsfrågan kan å andra sidan regeringen förlita sig på stöd från bjässen Frankrike och flera av länderna i Östeuropa, som exempelvis Kroatien och Tjeckien.

Sistnämnda land får Kristersson och hans ministrar dessutom direkt ett naturligt samarbete med. Tjeckien är just nu ordförandeland i EU:s ministerråd, men lämnar den 1 januari över klubban till just Sverige, vilket kommer att kräva en hel del samordning under hösten.

EU-skeptiker

Tjeckiens premiärminister Petr Fiala tillhör Europas andra stora familj av högerpartier: den uttalat Brysselskeptiskt konservativa partigruppen ECR.

Gruppen grundades en gång i tiden av Konservativa partiet i Storbritannien, som ju sedan dess har lämnat EU. Nu domineras man i stället av polska regeringspartiet Lag och rättvisa, som har lockat till sig en rad partier från ytterhögerkanten, som Sverigedemokraterna och Italiens bröder – som tippas bli klart största parti i kommande parlamentsval den 25 september.

Att SD nu får en stark roll i Sverige, oavsett om man är med i regeringen eller inte, gillas givetvis av de europeiska partivännerna.

"Sverigedemokraternas framgång visar tydligt att det konservativa konceptet av att se till hela folkets välmående, och inte bara organiserade intressegruppers, är på frammarsch i Europa", skriver ECR:s ena gruppledare, polske Ryszard Legutko, i ett uttalande.

Fakta: De leder länderna i EU

Just nu har de tre största partifamiljerna i EU lika många stats- och regeringschefer på plats vid EU:s toppmöten:

Sju från konservativt kristdemokratiska EPP: Nicos Anastasiades (Cypern), Klaus Iohannis (Rumänien), Andrej Plenkovic (Kroatien), Krisjanis Karins (Lettland), Kyriakos Mitsotakis (Grekland), Eduard Heger (Slovakien) och Karl Nehammer (Österrike).

Sju från socialdemokratiska S&D: Antonio Costa (Portugal), Pedro Sánchez (Spanien), Mette Frederiksen (Danmark), Sanna Marin (Finland), Robert Abela (Malta), Magdalena Andersson (Sverige) och Olaf Scholz (Tyskland).

Sju från liberala RE: Mark Rutte (Nederländerna), Xavier Bettel (Luxemburg), Emmanuel Macron (Frankrike), Michéal Martin (Irland), Alexander De Croo (Belgien), Kaja Kallas (Estland) och Robert Golob (Slovenien).

Två från EU-skeptiskt konservativa ECR: Mateusz Morawiecki (Polen) och Petr Fiala (Tjeckien).

Fyra oberoende eller grupplösa: Viktor Orbán (Ungern), Gitanas Nauseda (Litauen), Mario Draghi (Italien) och Galab Donev (Bulgarien).


Fakta: Partifamiljerna i EU

I EU-parlamentet är de olika medlemsländernas partier knutna till varandra i sju olika partigrupper samt en stor avdelning grupplösa.

EPP – Europeiska folkpartiet – är konservativt kristdemokratiskt med bland andra svenska M och KD som medlemmar och totalt 176 ledamöter.

S&D – Progressiva alliansens av socialister och demokrater – inkluderar svenska S och har 145 ledamöter.

RE – Förnya Europa – är en liberal grupp med svenska C och L och totalt 102 ledamöter.

Gr/EFA – De gröna/Europeiska fria alliansen – består av miljöpartier som svenska MP, men också piratpartier och regionala partier, med totalt 72 ledamöter.

ID – Identitet och demokrati – samlar olika nationalistiska partier på ytterhögerkanten, dock inga svenska, med sammanlagt 65 ledamöter.

ECR – Europeiska konservativa och reformister – är EU-skeptiskt konservativa och inkluderar svenska SD bland sina 64 ledamöter.

Vänstern – även kallad GUE/NGL (Förenade vänstern/Nordisk grön vänster) – består av svenska V och andra vänsterpartier med 38 ledamöter.

Bland de grupplösa – just nu 43 ledamöter – finns en brokig samling av allt från italienska Femstjärnerörelsen och ungerska Fidesz till grekiska Kommunistpartiet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!