Förslaget om ett gemensamt ammunitionsinköp till Ukraina väcktes av Estlands premiärminister Kaja Kallas inför det senaste EU-toppmötet i början av februari. Lagom i tid till nästa toppmöte – som inleds på torsdag – har man nu enats om en modell.
"Ett historiskt beslut. Medlemsstaterna är överens om att leverera en miljon artillerigranater inom tolv månader. Vi har en trestegslösning", skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell på Twitter.
De tre stegen går ut på att först kunna erbjuda en miljard euro i ersättning till EU-länder som förser Ukraina med ammunition. Steg två är en gemensam upphandling av i huvudsak 155 millimeters artillerigranater till Ukraina för den andra miljarden. Här ingår också att EU-länderna kan upphandla för de egna lagren.
Det tredje steget – som än så länge ligger längre fram – handlar om att sätta ordentlig fart på nyproduktionen av ammunition inom EU.
"Agera snabbt"
I grova drag har en enighet funnits sedan länge. Däremot har det fortsatt att tvistats in i det sista kring det rent praktiska, bland annat om även annan form av ammunition ska ersättas och köpas in, vem som ska vara ledande i själva upphandlingen och om även ammunition från länder utanför EU ska kunna köpas.
– Det här är väldigt viktigt om man anser att det är viktigt att stödja Ukraina – och det är det svenska ordförandeskapets allra högsta prioritering, säger försvarsminister Pål Jonson (M) efter mötet i Bryssel.
– Det som är viktigt nu är att vi agerar snabbt och att vi agerar gemensamt. När vi går tillsammans och gör stora upphandlingar så har vi också bättre förutsättningar att kunna bli prioriterade, säger Jonson.
Ökad produktion?
När det gäller ökad produktion i försvarsindustrin väntas EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton i april besöka Sverige för att diskutera läget. Pål Jonson ser utrymme för att mer kan tillverkas i Sverige.
– Det är den bild vi har haft i dialog med industrin och framför allt Försvarets materielverk. Men det är klart att det kommer att kräva åtaganden, långsiktigt också, från statens sida så att de försvarsföretag som finns vågar satsa på detta, säger försvarsministern.
– Det försiggår ett rätt så intensivt arbete, både i Sverige och på nordisk grund, och tillsammans med de baltiska länderna och även Nederländerna och Storbritannien som tittar på vad vi kan göra gemensamt. Det räcker inte med att ett land agerar utan vi måste vara flera som samarbetar på det här området, säger Jonson i Bryssel.
Iran och Tunisien
På utrikesministermötet diskuterades även bland annat situationerna i Iran och Tunisien. Ytterligare EU-sanktioner införs mot åtta personer och en organisation i Iran med anledning av iranska myndigheters brutala agerande mot demonstranter i landet.
När det gäller Tunisien ska två av EU:s utrikesministrar skickas till landet för att undersöka läget, där ekonomin är kaotisk och landets president Kais Saied fått skarp kritik för hårda utfall mot migranter från länder söder om Sahara.
– Allt måste göras snabbt, för situationen i Tunisien är väldigt farlig. Om Tunisien kollapsar ekonomiskt eller socialt hamnar vi i en situation med nya migrantflöden till Europa. Vi måste undvika en sådan situation, säger utrikeschefen Borrell på sin presskonferens efter mötet.