Paketet kunde till sist spikas av EU-ländernas ambassadörer i Bryssel på onsdagen efter sega förhandlingar i mer än en månad.
Målet är att göra det svårare för Ryssland att kringgå tidigare åtgärder.
"Paketet innehåller åtgärder som syftar till att kontra mot kringgående av sanktioner samt individuella listningar", meddelar det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd via Twitter.
De exakta detaljerna i paketet är ännu inte kända, men enligt en EU-källa rör det sig bland annat om 71 personer och ytterligare 33 företag eller organisationer som ska få inreseförbud till EU och sina eventuella EU-tillgångar frysta.
Bland de utpekade finns personer som varit inblandade i bortförandet av ukrainska barn samt olika militära och politiska beslutsfattare. Sedan tidigare finns redan långt över tusen namn på strafflistan.
Oro i grannländer
Nytt är samtidigt att EU nu skärper tonen mot den som anses hjälpa Ryssland att kringgå tidigare sanktionspaket, exempelvis genom att agera mellanhand eller sälja vidare material som EU förbjudit för export eller import.
Än så länge handlar det dock bara om en varning och ett möjliggörande av "nya, exceptionella åtgärder som sista utväg för att begränsa försäljning, tillförsel, transfer eller export av känsligt gods och teknik" till de länder som visat sig ha "bestående och särskilt hög risk" att utnyttjas.
EU-kommissionen har kunnat visa siffror på hur länder i Rysslands närhet plötsligt ökat viss handel enormt sedan EU börjat införa sina sanktionspaket. Signalerna om att länderna utnyttjas för ryskt kringgående har också tydligt påpekats till dem och lett till oroliga miner i länder som exempelvis Kazakstan och Armenien.
– Vi är väldigt oroade över att en sådan utveckling – att drabbas av sanktioner som land eller få våra företag under sanktioner – kan drabba vår ekonomi och göra det ekonomiskt outhärdligt, säger exempelvis Armeniens handelsminister Mnatsakan Safarian till nyhetssajten Politico Europe.
Lång process
Processen med det elfte paketet har pågått ända sedan början av maj då EU-kommissionen lade fram sina önskemål till medlemsländerna.
Oenigheten fick dock arbetet att dra ut på tiden, då flera länder oroats över konsekvenserna om man exempelvis skulle införa sanktioner mot företag i Turkiet eller andra länder som EU har nära kontakter med.
Dessutom har främst Ungern men också Grekland krävt att Ukraina först måste ta bort ungerska och grekiska företag från en ukrainsk sanktionslista över företag som anses stötta Ryssland. Framför allt var Ungern ilskna över Kiev-regeringens utpekande av den ungerska banken OTP.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M)skriver på Twitter att en "viktig överenskommelse träffats i dag under det svenska ordförandeskapet om ett elfte sanktionspaket mot Ryssland".
Vad som slutligen kom med i det elfte paketet är ännu inte offentliggjort. Sanktionerna väntas bli helt antagna på fredag, via en skriftlig procedur.