I torsdags kväll var det jubel och nöjda miner när Ukraina och Moldavien gavs kandidatstatus till EU-medlemskap.

– Det är ett historiskt beslut, ett viktigt beslut och en otroligt viktig signal till Ukrainas folk och inte minst till alla de militärer som nu kämpar, säger statsminister Magdalena Andersson (S) vid midsommaraftonens fortsatta toppmöte.

Hon upprepar samtidigt det som alla konstaterar: vägen är fortsatt lång innan vare sig kandidatländerna eller EU är redo för att förvandla kandidatstatusen till ett verkligt medlemskap.

– Det kommer att återstå mycket arbete för Ukraina. Ukraina har vidtagit viktiga reformer under de senaste åren och där har vi från Sverige också stöttat dem i sitt reformarbete. Nu måste kriget ta slut och sedan när man återuppbygger Ukraina behöver man göra det på ett sådant sätt att det ligger i linje med de krav som EU har, säger statsministern.

Glöm inte 70-talet

På fredagen handlade toppmötesdiskussionen främst om det ekonomiska läget, med stigande inflation och stor oro runt om i Europa som en följd av Rysslands krig i Ukraina.

– Det var en väldigt bra diskussion om just det här faktumet att man inte kan lösa inflation som beror på utbudsstörningar – att det inte kommer gas och mat – med stora generella stimulanser som breda skattesänkningar. Här behöver man jobba med att komma bort från de här flaskhalsarna, men också med specifika åtgärder för att skydda dem som drabbas allra hårdast, anser statsministern.

Hon konstaterar att inflationen för många är ett ovant fenomen.

– Jag tror att många har glömt bort hur det var på 70- och 80-talen när löneökningarna bara åts upp av inflation och alla drabbades av arbetslöshet och lågkonjunktur. Många har glömt det och den unga generationen har ju inte ens varit med om det.

– Här behöver vi vara tydliga till medborgarna över hela kontinenten. Det är ett svårt läge för att hitta en rätt mix i den ekonomiska politiken och det som låter i första hand som en enkel lösning löser tyvärr inte problemet, fortsätter statsministern.

Tysk varning

Oron späs på av energisituationen där allt fler förbereder sig på att nästa vinter kan behöva klaras utan gas och olja från Ryssland – inklusive för industrin.

Inte minst Tyskland har varnat för konsekvenserna och redan vidtagit inledande krisåtgärder.

– Att skära ner gasleveranserna är en ekonomisk attack på oss från (Rysslands president Vladimir) Putin. Det är helt klart Putins strategi att skapa osäkerhet, driva upp priserna och splittra oss som samhälle, sade ekonomi- och energiminister Robert Habeck på en presskonferens i Berlin i går.

– Att fylla gaslagren är nu högsta prioritet. Alla konsumenter, oavsett om de är inom industrin, offentliga institutioner eller privata hushåll, måste minska sin gaskonsumtion så mycket som möjligt så vi kan klara oss igenom vintern, sade han.

Ny plan väntar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utlovar en gemensam plan redan till i juli.

– Vi har gått igenom alla nationella krisplaner för att se till att alla är redo för ytterligare störningar. Vi arbetar på en gemensam europeisk krisplan för att minska behovet. Det gör vi för att vi har lärt oss läxan från covid-19-pandemin. Då såg vi att när vi jobbar tillsammans alla 27 så är vi starka och har ett enormt inflytande, säger von der Leyen på sin presskonferens efter toppmötet.