Mörka moln hänger över Prag när premiärminister Petr Fiala tar till orda inför inresta EU-korrespondenter från Bryssel. Rysslands krig i öster vilar tungt över EU-politiken och får konsekvenser på en lång rad av områden.
– EU:s medborgare förväntar sig av oss att de inte ska sakna energi nästa vinter, att de inte ska behöva vara rädda för fler prisökningar och att de alltid kommer att ha tillräckligt med mat på bordet, säger Fiala, vars land den 1 juli tog över som ordförandeland i EU:s ministerråd.
Hans utrikesminister Jan Lipavsky trycker samtidigt på för fler sanktioner mot Ryssland och mer vapen till Kiev.
– Hur kriget utvecklar sig får direkta följder för Europas säkerhet. Som organisation måste vi göra så mycket vi kan för att hjälpa Ukraina att vinna, anser Lipavsky.
Pragvåren
Ukrainakrisen har fått Tjeckien att i princip slänga bort all sin tidigare planering av vad som skulle göras under ordförandeskapet.
Fokus kommer i stället att ligga på ren konflikthantering: hur ska regeringen i Kiev kunna hjälpas ekonomiskt och militärt? Hur ska flyktingströmmen hanteras? Hur löser man den energikris som blivit följden? Och hur ska det förödda Ukraina kunna byggas upp igen och lotsas vidare mot ett framtida medlemskap i EU?
I Tjeckien får samtidigt EU ett ordförandeland med lång erfarenhet av ryskt maktutövande. För 50 år sedan var det här i Prag som de ryska stridsvagnarna befann sig, för att slå ner de drömmar om demokrati och egenbestämmande som spirade i det forna Tjeckoslovakien under Pragvåren 1968.
– Vi har vår egna bittra erfarenhet av rysk imperialistisk politik. Vi vet vad Rysslands aggressivitet för med sig, talade Fiala inför EU-parlamentet i Strasbourg tidigare i veckan.
Korruption
Fiala är färsk på posten. Han tillträdde så sent som i november sedan en brokig koalition av diverse högerpartier och en allians av piratpartister och fristående borgmästare lyckats peta företrädaren Andrej Babis från makten.
Stenrike populisten Babis beskrevs ofta som Tjeckiens Donald Trump och var flitigt i konflikt med andra EU-länder och inte minst EU-parlamentet, bland annat på grund av anklagelser om korruption.
Ironiskt nog är hans efterträdare nu indragna i en korruptionsskandal, som lett till att utbildningsministern Petr Gazdik såg sig tvungen att avgå för ett par veckor sedan – officiellt för att "inte skaka regeringen" inför ordförandeskapet.
Klimat och migration
Som ordförandeland i EU:s ministerråd är Tjeckiens uppgift främst att leda allehanda ministermöten och förhandlingar.
I nuläget handlar mycket om miljön. Tjeckien ska leda kompromissförhandlingar med EU-parlamentet om flera av de klimatåtgärder som ingår i EU-kommissionens stora "Fit for 55"-paket från i fjol somras.
– Det här är inte bara vackra ord. De första förhandlingarna inleds redan nästa vecka, berättar miljöminister Anna Hubackova.
Sedan länge pågår också de utdragna diskussionerna om EU:s asyl- och migrationspolitik, kring den "pakt" som inrikeskommissionär Ylva Johansson lade fram hösten 2020.
Frågan är hur mycket som kan hinnas klart redan i höst – och vad som måste skjutas över till Sverige, som är näst i raden som ordförandeland, från den 1 januari 2023.
Ratificerar snart?
Att få hela EU att dra åt samma håll är inte enkelt – inte ens kring kriget i Ukraina. Tjeckiens utrikesminister är ändå inte alltför orolig för att prisökningar och andra konsekvenser ska orsaka sprickor.
– De sex sanktionspaketen och Natotoppmötet i Madrid har visat att väst är väldigt enat, säger Jan Lipavsky – som också räknar med en snabb ratificering i Tjeckiens parlament av Sveriges anslutning till Nato.
– Jag hoppas att det kommer att ske så fort som möjligt. Men vi kommer att ha ett sommaruppehåll så det kan försena det lite, säger utrikesministern i Prag.
