EU:s så kallade östliga partnerskap innefattar Georgien, Moldavien, Ukraina – som alla vill närma sig och en dag ingå i unionen – samt Armenien, Azerbajdzjan och Belarus.

Regimen i sistnämnda land ligger dock i rejäl fejd med EU och representerades symboliskt bara av en tom stol och en flagga på onsdagskvällens toppmöte.

– Den tomma stolen betyder inte att vi har dragit tillbaka vårt stöd till folket i Belarus. De förtjänar en regering som representerar deras demokratiska strävan, säger EU:s rådsordförande Charles Michel på presskonferensen efteråt.

Debut för Andersson

Toppmötet var det första för Magdalena Andersson (S) som statsminister. Hon betonar vikten av att hålla i gång samarbetet med de forna sovjetrepublikerna.

– Det är viktigt för Europa hur utvecklingen är i våra grannländer och där ger östliga partnerskapet en möjlighet till dialog och stöd för en positiv utveckling i de här länderna, också när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, säger statsministern på en pressträff med svenska journalister inför mötet i Bryssel.

Årets träff är den första med partnerskapet sedan 2017. I ett gemensamt uttalande efteråt talas om "upprepat starkt engagemang" för samarbetet.

Vill bli medlemmar

Georgien, Moldavien och Ukraina är tydligt inne på att deras långsiktiga mål är att bli medlemmar i EU. Även i år får länderna dock nöja sig med formuleringar om att man erkänner deras "europeiska aspirationer och europeiska val".

Främst är det länder i västra Europa som inte vill tala om framtida medlemskap, av oro för ökad invandring och ekonomiska konsekvenser av den hjälp som lär behövas.

I öst finns ett större intresse, inte minst bland de EU-länder som en gång i tiden också ingick i den forna Sovjetunionen.

– När vi har lovat något och de levererar så bör vi leva upp till våra löften, säger Estlands premiärminister Kaja Kallas.

Samtidigt är hon noga med att länderna behöver utvecklas.

– Och reformerna ska inte göras bara för att EU vill det. Det är också bra för deras länder. Jag vet, för jag kommer från ett land som har gjort alla de här reformerna. Det är bra för ekonomin om man kan lita på sitt rättsväsende, säger Kallas till TT.

Oro för Ryssland

Både Kallas och Krisjanis Karins, premiärminister i grannlandet Lettland, trycker hårt på östländernas rätt att bestämma själva. Det är inte Ryssland som ska avgöra om länder som Georgien, Moldavien och Ukraina vill vara medlemmar i EU eller Nato.

– Det är upp till varje land att själv bestämma sitt öde. Det finns inget som heter intressesfär. Det är ett arv från imperiernas tidevarv, anser Karins.

TT: Är du orolig för de här ländernas framtid?

– Vi borde alla vara oroliga över demokratins framtid. Demokratins idéer får allt större fäste i det östliga partnerskapet och det får Kreml att oroas över det ska spridas även till Ryssland. Det är vad som skrämmer i Kreml, säger premiärministern i Lettland.