På hemmaplan har Moderaterna uppmanat EU och utrikesminister Ann Linde (S) att agera "proaktivt" för att undvika en flyktingström likt den 2015. Inom EU har bland andra Tysklands avgående förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron uttryckt en liknande linje.

– Det var flera utrikesministrar som tog upp det här. Jag tog också upp hur viktigt det är att vi har en nära dialog om migration, säger Ann Linde efter EU-mötet.

Utrikesministern tror dock att en eventuell flyktingvåg dröjer, om den alls kommer.

– Det som är aktuellt just nu är det enorma antalet internflyktingar i Afghanistan som kommer att söka sig till grannländerna. Sedan har vi inte den öppna vägen som fanns 2015. Det är svårare att ta sig till Europa i dag, säger Linde.

Svårt evakueringsarbete

Även frågan om evakueringar diskuterades av utrikesministrarna.

– Alla har samma svårigheter. Alla länder har svårt att evakuera sin lokalanställda personal, säger Linde.

Sverige fortsätter enligt utrikesministern arbetet med att evakuera tolkar och lokalanställda, men när det kan ske går enligt Linde inte att svara på.

– Jag kan i dag meddela att ett av Försvarsmaktens Herculesplan kommer landa i regionen i närtid med ambition att flyga vidare till Kabul så snart som möjligt, säger Linde, och tillägger att hon diskuterat koordinering med USA som kontrollerar flygplatsen.

– Evakueringsarbetet är för närvarande mycket svårt. Enbart militära transportflygplan har möjlighet att landa på Kabuls flygplats och de amerikanska styrkorna har inte kontroll över hela flygplatsen.

Viktigt att inte dra in bistånd

Linde beskriver en kösituation på flygplatsen med "otroligt hårda prioriteringar" rörande vilka plan som får landa. Samtidigt måste ett än svårare problem lösas innan de lokalanställda kan flygas ut.

– Det svåraste är att få tillstånd av afghanska myndigheter. Afghanska medborgare tillåts inte komma in på flygplatsen även om de har plats på olika länders plan, det är det vi framför allt kräver av talibanerna.

TT: Finns det en risk att EU uppfattas ge dubbla budskap? Å ena sidan krav på att alla som vill ska få lämna, å andra sidan rädsla för en ny flyktingvåg?

– Det är viktigt att de som har skäl att känna sig oroliga och vill lämna får göra det, till exempel lokalanställda från olika länders ambassader. Samtidigt är det viktigt att inte dra bort biståndet utan i stället omlokalisera det så att människor inte tvingas lämna sina hembyar, säger Linde.

200 svenskar kvar

Svenska medborgare som befinner sig i Afghanistan har uppmanats och uppmanas fortsättningsvis att registrera sig på ambassadens så kallade svensklista, som på kort tid har ökat snabbt.

Det finns drygt 200 svenskar registrerade på listan, säger Linde.

– Jag har stor förståelse för de påfrestningar som det innebär att befinna sig i Afghanistan just nu. Jag vill försäkra de personerna och deras anhöriga om att vi i vårt arbete fortsätter att undersöka möjligheterna att kunna bistå utifrån ett mycket svårt läge.

"Naivt" tro på talibanerna

Parallellt med att EU:s utrikesministrar möttes via videolänk höll talibanerna en presskonferens i Kabul, den första sedan maktövertagandet, där den fundamentalistiska rörelsen skisserade sitt framtida statsbyggande.

Rättigheter för kvinnor, pressfrihet och amnesti för alla som arbetat för den fallna regeringen eller främmande makt fanns bland löftena.

– Det finns ju tyvärr anledning att inte tro rakt av på det de säger, säger Ann Linde.

– Som vi sagt tidigare kan den politiska delen av talibanerna komma med budskap som motverkas av den militära eller den lokala delen. Det skulle vara naivt att i detta läge tro att det kommer att bli på det här sättet. Det får absolut inte bara vara retoriken som är viktig.