Egentligen fanns det en stor majoritet för att säga ja till förslagen redan i parlamentets ansvariga utskott, när frågan behandlades där i slutet av mars.

Partierna i ytterhögern ville ändå ha en omröstning i hela parlamentet – men fick nöja sig med samma resultat där.

Med klara majoriteter, runt 420 röster mot cirka 130, sade ledamöterna ja till de fyra förslag som man enats om i utskottet.

– Ett historiskt beslut som innebär att vi tar steg mot en mer kontrollerad europeisk migrationspolitik, säger svenske Tomas Tobé, som varit ansvarig för parlamentets hantering av själva huvudförslag om hur asyl- och migrationspolitiken ska samordnas.

Motstånd från SD

Om EU:s medlemsländer nu skyndar sig att slå fast vad de tycker kan Tobé få inleda slutförhandlingar med migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i juni.

Det parti som deras M-ledda svenska regering stöder sig på är dock kraftigt emot.

– Den här paktens lösning är att tvinga medlemsländer att ta emot migranter mot sin vilja, säger Charlie Weimers (SD) när han försöker mana övriga ledamöter i EU-parlamentet att rösta mot Tobés uppgörelse.

Klart 2024?

Dåligt påläst, kontrar Tobé.

– Jag hoppas att Sverigedemokraterna kommer att agera mer konstruktivt i de fortsatta förhandlingarna. Vi har en gemensam yttre gräns och det gör att vi också behöver få mer av en gemensam europeisk politik om vi ska kunna uppnå lägre invandring till Sverige, säger Tobé till TT.

Målsättningen är att hela asyl- och migrationspakten ska kunna spikas definitivt av ministerrådet och parlamentet under början av 2024.