Mahsa Zhina Amini får årets Sacharovpris

EU:s finaste människorättspris, Sacharovpriset, delas i år ut postumt till Mahsa Zhina Amini, som i fjol dog i fängsligt förvar i Iran.

Mahsa Zhina Aminis död har lett till omfattande protester på många håll i världen mot de styrande i Iran det senast året. Bilden togs i Rom i september i år.

Foto: Mauro Scrobogna/AP/TT

EU2023-10-19 12:20

Mahsa Zhina Amini avled i december 2022 när hon hölls i förvar av landets så kallade "moralpolis". Hon greps i september i fjol för att inte ha burit den obligatoriska slöjan korrekt. Hennes död ledde till månader av protester som har skakat Irans islamiska styre.

– Det brutala mordet på 22-åriga Zhina Mahsa Amini utgjorde en vändpunkt. Det har utlöst en kvinnoledd rörelse som skriver historia, säger EU-parlamentets talman Roberta Metsola om den unga kurdiskan när hon meddelar pristagaren.

Roberta Metsola, som placerar Aminis kurdiska namn Zhina först i sitt uttalande, lägger till att rörelsens slogan "Kvinna, liv, frihet" är ett "samlingsrop för alla som står upp för jämlikhet, för värdighet och för frihet i Iran".

Mahsa Zhina Amini nominerades till priset av alla de tre största partigrupperna i EU-parlamentet: konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE.

Sacharovpriset är EU:s främsta människorättspris och har delats ut sedan 1988. Det har fått sitt namn efter den ryske fysikern och dissidenten Andrej Sacharov.

Pristagaren meddelas bara ett par veckor efter beskedet om att Nobels fredspris i år tilldelas Narges Mohammadi för hennes kamp för Irans kvinnor.

Fakta: Sacharov-priset

EU-parlamentets Sacharov-pris för tankefrihet har delats ut sedan 1988 och flera gånger gått till personer som senare även tilldelats Nobels fredspris.

Här är de senaste tio årens pristagare:

2022: folket i Ukraina.

2021: den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.

2020: den demokratiska oppositionen i Belarus.

2019: uiguriske ekonomen Ilham Tohti.

2018: ukrainske filmregissören Oleg Sentsov.

2017: den demokratiska oppositionen i Venezuela.

2016: irakiska yazidiskorna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar.

2015: saudiske bloggaren Raif Badawi.

2014: läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa.

2013: utbildningsaktivisten Malala Yousafzai från Pakistan.

2012: människorättsadvokaten Nasrin Soutoudeh och regissören Jafar Panahi från Iran.

2011: människorättsaktivisterna Asmaa Mahfouz (Egypten) och Razan Zaitouneh (Syrien), libyske politikern Ahmed al-Senussi, syriske satirtecknaren Ali Farzat samt den framlidne tunisiske grönsaksförsäljaren Mohamed Bouazizi.

Bakgrund: Enorma protester

Den största protestvågen som skakat Iran på många år startade med 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död.

Amini, en kurdisk kvinna från nordvästra Iran, greps av moralpolis i Teheran den 13 september 2022 för att hon inte ansågs bära sin obligatoriska huvudsjal på korrekt vis.

Amini fördes till sjukhus efter att ha segnat ner och drabbats av vad polisen hävdar var en hjärtattack. Detta bestrids av 22-åringens familj, som hävdar att hon utsatts för kraftigt våld mot huvudet. Den 16 september avled hon på sjukhus efter att ha legat i koma.

Vid Aminis begravning i hemorten utbröt spontana protester, som därefter utvecklades till en demonstration där kvinnor tog av sig sina sjalar och skanderade slagord mot regimen. Protesterna spred sig snabbt över landet och har sedan dess kommit att handla om mycket mer än bara den obligatoriska slöjan.

Vid många tillfällen har demonstrationerna slagits ned med brutalt våld från regimens säkerhetsstyrkor.

Hundratals har dödats och tiotusentals har gripits. Många har dömts till döden och flera av dem har avrättats.

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om