Efter flera år av oenighet är EU-länderna och EU-parlamentet nu överens om nya regler för hanteringen av kvotflyktingar och mottagandet av asylsökande. De två uppgörelserna blev klara på torsdagen.

– Jag är jätteglad och lättad. Det här har legat på bordet länge, säger Björk, som varit parlamentets huvudansvariga för det nya ramverket för kvotflyktingar ända sedan förslaget lades år 2016.

Inget tvång

Det man nu enats om fastställer gemensamma procedurer för hur kvotflyktingar ska tas emot och hanteras, med särskilt fokus på främst kvinnor och flickor och personer som riskerar att tvingas tillbaka till sina hemländer. I uppgörelsen ingår dock inga siffror på hur många som bör tas emot. Det är också fortsatt frivilligt för EU-länderna att ta emot kvotflyktingar – det vill säga flyktingar som hämtas direkt från flyktingläger runt om i världen, efter att ha utpekats som särskilt sårbara av FN:s flyktingkommissariat, UNHCR.

Torsdagens andra uppgörelse, om det så kallade mottagningsdirektivet, innebär bland annat att asylsökande ska få rätt att arbeta senast sex månader efter att de registrerats. För att öka integrationen ska de också ha tillgång till språkutbildning och även arbetsträning. Barn ska få plats i skolsystemet senast två månader efter ankomst.

Framsteg för pakt?

De två uppgörelserna ska nu formellt godkännas av såväl ministerrådet som hela parlamentet. Malin Björk är kritisk mot många delar av EU:s föreslagna asyl- och migrationspakt, men tror att enigheten nu kan bidra till framsteg även för övriga delar av den.

– Ja, men framför allt känns det oerhört positivt att en av de första filerna som går igenom handlar om säkra och lagliga vägar, säger Björk till TT.