I en gemensam deklaration på tisdagen lovar EU och Nato att ta sitt partnerskap "till nästa nivå". Det handlar bland annat om utökat samarbete kring motståndskraft, rymdfrågor och skydd av viktig infrastruktur men också om klimatförändringarnas konsekvenser för säkerheten.
I nuläget är 21 av de 27 EU-medlemmarna också en del av Nato. Och fler är på väg in.
– Vårt partnerskap kommer att bli ännu viktigare när Finland och Sverige blir fullvärdiga Natomedlemmar. Med deras inträde kommer Nato att försvara 96 procent av medborgarna i EU, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en gemensam presskonferens i Bryssel med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel.
Fler stridsvagnar?
Tisdagens ceremoni sker samtidigt som flera EU- och Natoländer grubblar över vilka ytterligare vapen som borde skickas till Ukraina. Inte minst handlar det om moderna stridsvagnar som tyska Leopard 2, franska Leclerc och brittiska Challenger 2.
– Ukraina borde få all den militära utrustning som de behöver. Det innebär naturligtvis avancerade luftförsvarssystem men också andra typer av avancerad militär utrustning så länge som den är nödvändig för att försvara Ukraina, säger von der Leyen.
Stoltenberg hänvisar för sin del till det möte som hålls på försvarsministernivå på flygbasen Ramstein i Tyskland nästa vecka, med de runt 50 länder som hjälper Ukraina med vapen.
– Men vi måste också vara realistiska och inse att det inte bara handlar om att lägga till mer, utan också om att se till att de (vapen)system som vi redan tillhandahållit fungerar och kan användas som de ska, säger Natochefen.
"Underskatta inte"
Stoltenberg varnar samtidigt för att det inte finns några tecken på att Rysslands president Vladimir Putin på något sätt ändrat sin syn på kriget.
– De mobiliserar fler soldater och arbetar hårt för att få till mer utrustning och ammunition. De är villiga att lida förluster men ändå fortsätta kriget, säger Stoltenberg i Bryssel.