När EU-parlamentet meddelade att den 45-årige Aleksej Navalnyj tilldelas årets Sacharov-pris för tankefrihet i oktober kom beskedet med ett krav på att pristagaren omedelbart skulle släppas. I motiveringen beskrivs han som en "förändringens förkämpe" som har visat stort mod.
Men Aleksej Navalnyj har inte släppts från fängelset en bit utanför Moskva, där han avtjänar ett flerårigt straff.
När hans 20-åriga dotter Daria Navalnaja vid prisutdelningen går upp för att hålla sitt tal har hon med sig en bild på sin far som hon visar upp för alla. Hon säger att hon ser priset som ett erkännande av hans arbete och det arbete som hans medarbetare fortsätter att göra.
– Dessutom är det en signal till de tiotals miljoner invånare i mitt land som fortsätter att kämpa för ett bättre öde för Ryssland.
Familjens mardröm
Men enligt Navalnaja är det så här hennes och hennes familjs mardröm ser ut.
– Att jag reser till olika konferenser och toppmöten och håller tal i min fars namn. Ibland får han till och med pris, men jag är den som reser, jag är den som skriver ett tal, och inleder med ett skämt, och han sitter i fängelse.
Hon uppmanar europeiska politiker att stå upp mot den ryske presidenten Vladimir Putin och ifrågasätter de som förespråkar en pragmatisk hållning mot diktatorer, och vill att de ska öppna historieböckerna.
– Det är väldigt lätt att förstå den oundvikliga politiska lagen. Det fungerar aldrig att pacificera diktatorer och tyranner.
Putins motståndare.
Aleksej Navalnyj är en av Rysslands president Vladimir Putins mest kända motståndare. Han har dömts av en rysk domstol för att inte ha uppfyllt en tidigare villkorlig dom då han under 2020 länge vårdades i Tyskland sedan han utsatts för ett mordförsök med nervgiftet novitjok.
EU-parlamentets Sacharovpris för tankefrihet har delats ut sedan 1988 och är döpt efter sovjetiske kärnfysikern och fredsaktivisten Andrej Sacharov (1921-1989).
Sacharovpriset är EU-parlamentets finaste utmärkelse och har gått till en lång rad framstående människorättsaktivister sedan 1988, då den då fängslade antiapartheidaktivisten Nelson Mandela – sedermera president i Sydafrika – hedrades av EU-parlamentet tillsammans med den sovjetiske dissidenten Anatolij Martjenko, som avlidit efter en hungerstrejk 1986.
Prissumman är 50 000 euro, motsvarande drygt en halv miljon kronor.