Redan i somras väckte EU-parlamentets önskemål om pengar till 322 nya tjänster uppmärksamhet och irritation bland representanter för medlemsländerna.

Ändå gavs klartecken för pengarna när EU-budgeten för år 2022 slutförhandlades för några veckor sedan. Orsaken till det: ett gemensamt löfte från 1970-talet om att ministerrådet och parlamentet inte ska lägga sig i varandras personaläskanden.

Nu slår ändå medlemsländerna tillbaka i ett kritiskt gemensamt uttalande som antogs under tisdagens finansministermöte i Bryssel.

Bland annat kritiseras parlamentet för att man "vägrat motivera" varför tjänsterna behövs och för att utökningen "går emot andan" i fjolårets uppgörelse om nästa långtidsbudget.

EU-parlamentets ansvarige för budgetbehandlingen, tyske ledamoten Damian Boeselager, uppgav för nyhetssajten Politico Europe i somras att tjänsterna behövs på grund av långvarig personalbrist.

– Först tänkte jag att "det här kan vi inte kräva", men när jag pratade med ledningen i utskotten upptäckte jag att det har skurits ner ungefär fem procent på personalen varje år och att personalbristen har lett till utbrändhet och att folk tvingats ta paus, sade Boeselager.

EU-parlamentet har totalt runt 7 800 anställda.