USA-födde EU-parlamentsledamoten Krisjanis Karins var en rejäl kompromiss när han plockades hem till Lettland för att bli premiärminister efter valet 2018. Trots att han företrädde parlamentets minsta parti, högeralliansen JV (Ny enhet), blev det Karins som fick sy ihop en bred koalition av konservativa, liberaler och ytterhöger.
Nu har krislösningen blivit störst. JV är i solklar ledning inför årets parlamentsval på lördag och med största sannolikhet får Karins fortsätta på sin post.
Mycket beror på Rysslands krig i Ukraina. Lettland har inte glömt de många åren under rysk dominans och Karins har stigit fram som en av de EU-ledare som skarpast fördömt de styrande i Kreml.
Dålig harmoni
Samtidigt går landets ryssvänliga partier i motsatt riktning. Socialdemokratiska Harmoni har i tio års tid varit landets största, tack vare stöd från den stora ryska minoriteten. Nu är partiet i spillror. Att ledningen kritiserat Kreml har inte hjälpt.
– Många av våra väljare och medborgare tycker att det vore bättre att hålla tyst, men den ryska ledningen agerar kriminellt, sade partiledaren Janis Urbanovics i februari.
Många missnöjesröster mot regeringen väntas i stället hamna hos populistiska ZZS, under ledning av korruptionsdömde veteranoligarken Aivars Lembergs.
Fjärde valet
Medan de ryssvänliga har motvind i Lettland är läget tvärtom i EU-kollegan Bulgarien, som också håller val under helgen.
Antivästpartiet Vazrazjdane (Pånyttfödelse) har dragit fördel av de senaste årens politiska kaos med otaliga nyval och väntas nu bli dubbelt så stort som i valet för ett år sedan. Även förre premiär- och försvarsministern Stefan Janev, som i våras fick sparken från regeringen då han inte ville kalla Rysslands krig för krig, hoppas på en plats i parlamentet för nystartade ryssvänliga BV (Bulgarisk resning).
Valet på söndag är det fjärde i Bulgarien på kort tid och riskerar återigen att landa i stor oenighet. Högerpartiet Gerb lär bli största parti, men är tungt kritiserat för korruption och har svårt att hitta koalitionspartner. Liberala PP (Vi fortsätter förändringen) blev störst i senaste valet, men tappade sin regeringsmajoritet redan efter ett halvår.
