"Så galet" – tuffa ord mot Ungern i EU

Ärmarna kavlas upp för ännu en EU-kamp om grundläggande rättigheter i Ungern och Polen.
–Vi ska inte släppa det här förrän det har skett förändringar åt rätt håll, lovar regeringen.

Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto - här tillsammans med belgiska kollegan Sophie Wilmès - försvarar landets kritiserade nya lag kring minderårigas tillgång till uppgifter om olika sexuella läggningar. Arkivfoto.

Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto - här tillsammans med belgiska kollegan Sophie Wilmès - försvarar landets kritiserade nya lag kring minderårigas tillgång till uppgifter om olika sexuella läggningar. Arkivfoto.

Foto: Johanna Geron/AP/TT

EU2021-06-22 10:41

För första gången sedan pandemin utbröt återupptar EU-länderna sin särskilda granskning av rättsstatsläget i Ungern och Polen.

Mot båda länderna pågår processer i enlighet med EU-fördragets artikel 7, som i slutändan kan leda till indragen rösträtt för ett medlemsland som inte anses bry sig om grundläggande värderingar som demokrati, rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter.

– Det är bra att vi håller i den här artikel 7-processen. Det är inte så att det går åt rätt håll i vare sig Ungern eller Polen, konstaterar EU-minister Hans Dahlgren (S) i samband med tisdagens granskande möte i Luxemburg.

Omstridd lag

I Polen gäller oron främst hur självständigt rättsväsendet är i förhållande till den politiska makten.

I Ungern handlar det om en bred kombination av hårdare tag mot massmedier, domstolar och nu senast även hbtq-rättigheter.

I förra veckan godkändes en ny lag av Ungerns parlament som stoppar reklam och andra massmedieprodukter som visar "avvikelser från någons biologiska kön och könsbyten och sprider eller porträtterar homosexualitet" för alla under 18 år.

Tv- och radiokanaler ska nu endast få visa dylikt material mellan klockan 22 och 05, för att inte riskera böter eller indragna licenser.

Uttalande

Lagförslaget har fått 13 EU-länder, däribland Sverige, att anta ett gemensamt uttalande.

"Att stigmatisera hbtqi-personer utgör ett klart brott mot deras grundläggande rätt till värdighet", heter det bland annat, enligt nyhetsbyrån AFP.

– Det här är en fråga som vi tar på största allvar. Den typ av diskriminering som det här är ett uttryck för är helt oacceptabel för vår del, säger Dahlgren.

Ungern håller dock inte med.

– Den här lagen är bara mot pedofiler. Den här lagen säger ingenting om vuxnas sexuella läggning. Den säger bara att så länge barn är under 18 år så är all utbildning om sexuella läggningar för dem exklusivt en rättighet för deras föräldrar. Jag undrar verkligen om någon av de som kritiserar lagen verkligen har läst den, sade utrikesminister Peter Szijjarto på tisdagsmorgonen i Luxemburg.

"Måste fortsätta"

Argumenten köps emellertid inte av Dahlgren och flera av hans kollegor. Att Ungern också försvarar sig med att man är ute efter att värna den traditionella familjemodellen möts av skepsis.

– Vi har nog läst det här på rätt sätt. Man får ha vilken syn man vill på familj och familjebildning och så, men man får inte koppla ihop på det här sättet människor som har viss sexuell läggning med pedofiler. Det blir så galet, säger EU-ministern.

Granskningen av Ungern och Polen har pågått i flera år utan att egentligen komma särskilt långt. De två länderna avfärdar anklagelserna och stöttar dessutom varandra – vilket gör det omöjligt för övriga EU-länder att samla en enhällig majoritet mot något av dem.

Hans Dahlgren tycker ändå att det är värt att hålla på.

– Så länge som de här riskerna finns och det allvarliga läget råder i de här länderna så måste den här proceduren fortsätta – till dess att det går i en annan riktning, säger Dahlgren efter tisdagens möte i Luxemburg.

Fakta: EU:s artikel 7-process

I artikel 7 i EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra i gång ett särskilt förfarande när ett medlemsland anses åsidosätta grundläggande EU-värderingar som "respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter".

Processen sker i flera steg där utfrågningar och rekommendationer blandas med formella beslut. Om man når så långt att man vill fastslå att ett EU-land verkligen åsidosätter värdena måste alla andra EU-länder rösta för. Eventuella sanktioner som då kan införas – exempelvis att tillfälligt dra in landets rösträtt i EU-sammanhang – måste också göras med enhällighet.

Hittills har artikel 7-förfarande endast inletts mot Polen och Ungern. Än så länge har dock ingen av processerna nått fram till ens en omröstning om huruvida det finns en klar risk för att värdena åsidosätts.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!