I drygt två veckor har EU-länderna stött och blött EU-kommissionens förslag till ytterligare sanktioner kring det ryska kriget i Ukraina. Främst handlar det om tuffare tag mot företag och länder som hjälper Ryssland att kringgå tidigare sanktionspaket kring export och import av allehanda varor.

Framför allt Ungern säger dock bastant nej tills vidare, både till sanktionerna och till ytterligare ekonomiskt stöd till att köpa vapen för Ukrainas räkning.

Orsaken? Ilska över att ungerska banken OTP placerats på Ukrainas svarta lista över internationella företag som de anser hjälpa Ryssland.

– OTP har inte brutit mot några internationella lagar. Att placera den på en lista över internationella krigssponsorer är oacceptabelt och skandalöst, sade utrikesminister Peter Szijjarto den 15 maj.

Svensk optimism

Enligt nyhetssajten Politico Europe har även Grekland anslutit sig till klagomålen och vill få bort grekiska företag från listan.

Svenske kollegan Tobias Billström (M) är ändå optimistisk.

– Att diskussionen tar lite tid i EU är inget märkligt. Det har det gjort med flera av de tidigare sanktionspaketen också. Mitt intryck efter att ha lagt örat mot marken – kanske inte så mycket vid rådsbordet som vid andra sammanhang – är att det pågår förhandlingar och i sinom tid kommer den här frågan att lösa sig, säger Billström efter måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.

Veto-strid

Sanktionsstriden har samtidigt väckt ny fart på frågan om att slopa kravet på enhällighet i utrikesfrågor i EU. Tunga länder som Frankrike och Tyskland samarbetar under namnet "den kvalificerade majoritetens vänner", medan vetoanhängare som Ungern försöker samla ihop sig på den andra sidan.

Sverige tycks luta mer åt det hållet – även om man som ordförandeland för tillfället ägnar sig mest åt att lyssna och vara neutral.

– Den här frågan behöver man vrida och vända på från flera olika håll och den svenska regeringen har inte en position i den här frågan som lutar mot QMV (majoritetsomröstningar), säger Billström i Bryssel.