I nästan två veckor har EU:s 27 medlemsländer misslyckats med att komma överens om det senaste sanktionspaketet från EU-kommissionen.

Tanken är framför allt att steg för steg stänga av den ryska oljekranen (om sex månader) och även bensinen (vid årsskiftet).

Ungern säger dock envist nej, med hänvisning till sitt stora beroende av rysk olja. Från övriga länder hörs nu allt ihärdigare maningar till Budapest om att tänka om.

– Vi kommer att kommas ihåg för de beslut vi tar nu. Därför är det viktigt att vi tar rätt beslut nu. Vi måste enas. Vi kan inte hållas som gisslan, konstaterade exempelvis Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på väg in till måndagens utrikesministermöte i Bryssel.

"Betalar miljoner"

Sanktionerna stod egentligen inte på dagordningen. Däremot diskuterade EU-länderna läget i Ukraina och konsekvenserna av den ryska krigföringen. Det skedde dessutom med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba som särskilt inbjuden gäst.

– Jag vill påminna om att varje dag så betalar europeiska länder miljoner euro till Ryssland för gas och olja som sedan används för att finansiera den ryska krigsmaskinen, sade Kuleba på väg in till mötet.

Efteråt konstaterade han att det ändå rör på sig – om än ganska långsamt.

– Det är bara ett land som fortsätter att blockera. Det är nu upp till EU att hitta hur man kan hantera det här landets oro, sade utrikesministern.

Klart på onsdag?

Enligt en diplomatkälla i Bryssel finns en viss förhoppning om en lösning i sanktionsstriden på onsdag, parallellt med att EU-kommissionen då ska presentera sina senaste förslag om hur EU-länderna ska göra sig fria från rysk energi.

Ungern väntas då ge med sig, mot löften om ekonomiska storsatsningar. Om det inte går lär EU-länderna tills vidare lyfta ut oljedelen för att åtminstone kunna besluta om övriga delar av sanktionspaketet.

Dmytro Kuleba gläds samtidigt över att EU-länderna lovar att inte stanna vid paket nummer sex.

– Jag uppskattar alla de medlemsländer som i dag sade att de är redo att börja arbeta på ett sjunde paket så fort det sjätte är beslutat, sade Kuleba.

Lunch med Balkan

Ett annat huvudämne på måndagen var relationerna till icke-EU-länderna i västra Balkan, vars utrikesministrar fanns på plats för att äta lunch med sina EU-kollegor.

Även här finns en tydlig irritation bland många EU-länder över att Nordmakedonien och Albanien fortsatt tvingas vänta på att börja förhandla om ett framtida EU-medlemskamp.

I det här fallet är det Bulgarien som sätter stopp, på grund av en infekterad strid om språk och historia med Nordmakedonien.

Litauiske Landsbergis höjer rösten.

– Förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien måste inledas omedelbart. Inget land borde kunna sätta in sitt veto mot så strategiska beslut, sade utrikesministern i Bryssel.

Sverige och Finland deltog endast på ambassadörs- respektive statssekreterarnivå, med anledning av de pågående Natodebatterna på hemmaplan.