Scholz, vars regering har fått kritik för senfärdighet och undfallenhet gentemot Ryssland i hanteringen av Ukrainakriget, lovar tyskt stöd till Ukraina så länge det krävs, och pekar särskilt på artilleri och luftvärn.
Han lovar också att ge sitt stöd till ett framtida ukrainskt EU-medlemskap, liksom stöd för länderna på västra Balkan, Moldavien och Georgien.
– Att ta upp dem i EU ligger i vårt intresse, säger den tyske kanslern.
Talet, som hålls på Karlsuniversitetet i Prag, sammanfaller med informella försvars- och utrikesministermöten i den tjeckiska huvudstaden, då Ukrainakriget står i fokus. Tjeckien leder arbetet i EU:s ministerråd fram till nyår, då ordförandeklubban lämnas över till Sverige.
Vill fasa ut veto
Scholz lyfter även den omdiskuterade frågan om vetorätt för enskilda medlemsstater på bland annat det utrikespolitiska området. Vetot måste på sikt fasas ut – särskilt då nya medlemmar släpps in – och ersättas med ett majoritetsförfarande för att snabba på beslutsfattandet, anser förbundskanslern.
– Jag föreställer mig till exempel att vi kan börja med majoritetsröstande på områden där det är särskilt viktigt att vi talar med en gemensam röst, till exempel vad gäller sanktionspolitik eller frågor kopplade till mänskliga rättigheter, säger han.
Tyskland, EU:s största ekonomi och tillsammans med Frankrike den tyngsta politiska aktören, har under efterkrigstiden haft ett komplicerad förhållande till Ryssland, präglat av ländernas konfliktfyllda och delvis gemensamma historia.
Misstro mot Berlin
Efter den tyska återföreningen har såväl socialdemokraten Gerhard Schröder som kristdemokraten Angela Merkel under sina regeringsinnehav haft nära relationer till Kreml, något som har väckt misstro mot Berlin i många länder i Central- och Östeuropa.
Då den ryske presidenten Vladimir Putin inledde sin storinvasion av Ukraina i februari i år började Scholzregeringen ompröva den tyska Rysslandspolitiken. Bland annat stoppades gasledningen Nordstream 2, det tidigare tabut om vapenleveranser till krigszoner bröts och enorma försvarssatsningar klubbades.
I sitt tal i Prag säger Scholz att Ukrainakriget har blottlagt de europeiska ländernas "okoordinerade krympande" av sina försvarsmakter, något som nu måste åtgärdas. Tyskland ska enligt förbundskanslern investera rejält i luftvärn, som ska utformas på ett sådant sätt att även baltstaterna och Skandinavien kan skyddas.