Efter många år av oenighet har EU:s medlemsländer stegvis kommit varandra allt närmare om asyl- och migrationspolitiken. Tack vare en uppgörelse på ambassadörsnivå i onsdags finns nu en gemensam linje att förhandla om med EU-parlamentet. Målet är att senast i början av 2024 slutligt kunna säga ja till den asyl- och migrationspakt som EU-kommissionen lade fram för tre år sedan.

Ungern och Polen är dock fortsatt emot och anser att migrationspolitiken måste avgöras med enighet. Ungerske premiärminister Viktor Orbán tar till skarpa ord för att beskriva hur han anser att man behandlats av övriga EU-länder.

– Juridiskt är vi -- hur ska man säga det? – våldtagna. Och om man våldtas juridiskt, tvingas acceptera något som man inte gillar, hur skulle man då kunna ha en kompromiss? säger Orbán på väg in till fredagens informella toppmöte med övriga EU-ledare i spanska Granada.

– Planen är att släppa in illegala invandrare till länder som inte vill acceptera dem och införa omåttliga bötesstraff, hävdar i sin tur den polske premiärministern Mateusz Morawiecki.

Hans bild delas dock inte av övriga EU-länder, där det just nu finns en tillräcklig majoritet för att säga ja till ministerrådets åsikt om pakten.

Däremot bidrog den polsk-ungerska ilskan till att ett skriftligt migrationsuttalande från toppmötet i Granada endast kunde göras av ordförandeskapet, snarare än alla länder i EU.