"Steg i rätt riktning" för asylpakt

Med små lätta steg hoppas Frankrike föra EU:s tunga migrationspakt mot en lösning. En tillfällig lösning i ett år får visa om knutarna mellan öst och väst kan lösas upp.
–Ett steg i rätt riktning, anser migrationsminister Anders Ygeman (S).

Flyktingar och migranter i en liten båt på Medelhavet får hjälp utanför Libyens kust. Inom EU hoppas medlemsländerna nu ta steg mot större enighet inom asyl- och migrationspolitiken. Arkivbild.

Flyktingar och migranter i en liten båt på Medelhavet får hjälp utanför Libyens kust. Inom EU hoppas medlemsländerna nu ta steg mot större enighet inom asyl- och migrationspolitiken. Arkivbild.

Foto: Andoni Lubaki/AP/TT

EU2022-06-10 09:22

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson var optimistisk redan på väg in till dagens migrationsministermöte i Luxemburg.

– Det är möjligt att nå ett rejält steg framåt i dag. Franska ordförandeskapet har ju fått acceptans för steg för steg-principen och de har gjort ett väldigt bra jobb. Nu har vi ett första stort steg inom räckhåll – men vi är inte riktigt där än, sade kommissionären.

Vid lunchade twittrade hon ändå om att utvecklingen var lovande.

"Stort framsteg vid migrationsministermötet. Stöd från en stor majoritet för två regleringar som stärker skyddet av EU:s gränser och för en solidaritetsmekanism som hjälper medlemsländer under starkt tryck", skrev Johansson.

"En historisk uppgörelse", skrev i sin tur Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin, som nu utlovar ett möte redan "inom några dagar" för att lansera mekanismen.

Testballong

Ylva Johansson lade hösten 2020 fram sitt förslag till en omfattande asyl- och migrationspakt, med allt från nya regler kring gränshanteringen och mottagning av asylsökande till ökat fokus på återsändande av migranter utan asylskäl.

Länge har dock allt suttit fast i ett skarpt motstånd från länder som Polen och Ungern om tanken på att alla ska bidra till att ta emot nyanlända i ett krisläge. Där kommer nu den franska mekanismen in i stället, som en sorts testballong.

Tanken är att personer i behov av internationellt skydd som anländer till ett EU-land ska kunna omfördelas till ett annat, i en frivillig uppgörelse mellan de länder som vill vara med. I första hand ska det gälla länderna vid Medelhavet dit många asylsökande anländer från Afrika och Mellanöstern. Deltagande länder kan sedan välja att bidra ekonomiskt eller med personal i stället för att ta emot asylsökande, allt uträknat i enlighet med ländernas folkmängd och ekonomiska status.

"I rätt riktning"

Migrationsminister Anders Ygeman (S) är positiv.

– Det är ett litet steg i rätt riktning. Jag tycker att de flesta länderna ändå uttalar sig positivt. Det finns fortfarande en liten grupp länder som har tveksamheter eller är motståndare, men en majoritet av länderna vill gå vidare och göra något bättre, säger Ygeman till TT under en paus i mötet.

Sverige kan komma att vara med i testballongen – beroende på hur stort intresset är från övriga länder.

– Om det blir tillräckligt många som är med så är Sverige beredd att vara med och delta. Det måste vara en majoritet av länderna, fastslår Ygeman.

Prövas i ett år

Tanken är att det tillfälliga och mer frivilliga systemet ska testas under ett år.

Den långsiktiga planen är ändå fortsatt att få alla att ställa upp på det som ursprungligen föreslagits.

– I lagförslaget som ligger på bordet är solidariteten obligatorisk. Och det är ju ett lagförslag som vi behöver jobba vidare med i steg två, säger Ylva Johansson i Luxemburg.

Även Sverige är inne på samma sak.

– Vi vill ju ha juridiskt bindande omfördelning, men vi har stått och stampat nu på samma plats i ett antal år. Den franska ansatsen där vi ska ta steg för steg bygger ju på att man ger lite till några och lite till andra och så ska man ta steg för steg. Då hoppas ju vi att den ska vara framgångsrik: små steg i rätt riktning i alla fall, säger Ygeman i Luxemburg.

Frågan är bara om det går att komma längre.

– Jag tror inte att det här är så långt som man komma – men det är kanske så långt man kan komma nu, säger migrationsministern.

Fakta: EU:s asylpakt

EU-kommissionen lade i september 2020 fram sitt förslag till ny migrationspolitik. Här är några av de viktigaste delarna:

* Snabbare gränshantering, med id-, hälso- och säkerhetskontroller inom fem dagar, varpå personer från länder som sällan har asylskäl förs till en uppsnabbad process med asylbeslut inom tolv veckor.

* Utvidgade regler för att föra över asylsökande från ankomstlandet till länder de har koppling till, exempelvis via syskon, tidigare studier eller arbete.

* Obligatoriskt deltagande för alla medlemsländer vid krislägen, antingen genom att ta emot asylsökande som anlänt till ett hårt pressat EU-land eller att hjälpa till med hemsändande av personer som inte fått rätt att stanna i EU.

* Ökat fokus på hemsändande genom tillsättande av en särskild EU-koordinator och en expertgrupp.

* Oberoende övervakning för att undvika att flyende trycks tillbaka utan att ha fått sin sak prövad. Dessutom förbud mot kriminalisering av frivilliga hjälpinsatser, exempelvis till havs.

Förhoppningen är att nå enighet i EU:s ministerråd under nuvarande och kommande ordförandeskap, då arbetet leds av Frankrike (under våren), Tjeckien (i höst) och Sverige (våren 2023).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!