För första gången på ett år hölls på måndagen ännu en formell utfrågning i den så kallade artikel 7-process som pågått sedan 2018.
– Det som jag tycker var mest intressant var att det var så många som deltog. Nu var det 20 stycken (länder) som tog till orda och ställde frågor. Det visar att engagemanget i fråga om Ungerns respekt för rättsstatens principer växer, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till den svenska presskåren i Bryssel efteråt.
SR Ekot: Var det någon av de 20 som gav stöd till Ungern?
– Nej, svarar Dahlgren kort.
Kräver enighet
Processen drogs i gång av en historisk omröstning i EU-parlamentet där en lång rad brister i Ungern påpekades – allt från domstolsväsendet till akademisk frihet, grundläggande rättigheter och korruption.
Resultatet kan i slutändan bli att Ungern förlorar sin rösträtt i EU-sammanhang. För det krävs dock total enighet bland övriga medlemsländer, vilket hittills setts som osannolikt. Ungerns regering anser sig orättvist beskylld och har än så länge haft stöd från sina kollegor i Polen.
Parallellt har samtidigt EU-kommissionen inlett ytterligare en granskning av Ungern på samma tema, kopplad till den nya EU-regel som gör att man kan hålla inne EU-medel till ett medlemsland, om det finns risk för att pengarna missbrukas.
Ett inledande brev har skickats till Budapest, som väntas svara inom juni månad. Därefter följer ytterligare samtal innan kommissionen kan lägga ett förslag om vad som bör göras.
– Det blir förmodligen nu under hösten, men det är osäkert om det blir färdigt under hösten. Så det kan mycket väl bli en fråga där slutförhandlingen ligger under det svenska ordförandeskapet (i EU:s ministerråd under våren 2023). Och det blir en väldigt viktig fråga, konstaterar Hans Dahlgren.
Framtidskonferens
På måndagens EU-ministermöte diskuterades även om vad EU egentligen ska göra med förslagen från den stora framtidskonferens som nyligen avslutades efter ett år av möten mellan politiker och allmänhet.
EU-parlamentet och även flera EU-länder tycker att man mycket väl kan börja fundera på om EU:s grundfördrag behöver ändras igen. Fast det gillas inte av exempelvis Sverige.
– Vi har inte uteslutit någonting egentligen, men den energi som vi har behöver framför allt läggas på att åstadkomma resultat på de väldigt stora frågor som ligger akut på bordet: energifrågan, säkerhetsfrågan, klimatfrågan, säger Dahlgren i Bryssel.