Frågan om hur asyl- och migrationspolitiken ska skötas har skapat sprickor inom EU i flera år. Föga förvånande räckte det heller inte med det totalt 16 timmar långa toppmöte som EU-ländernas stats- och regeringschefer hade i Bryssel i torsdags och under natten mot fredagen för att tala om allt.

EU:s rådsordförande Charles Michel anser ändå att det senaste toppmötets samtal "burit frukt".

– Vi hade en väldigt ärlig diskussion. Det här är en fråga som berör oss alla och vi måste hitta ett europeiskt svar, konstaterar Michel på en presskonferens efter mötet.

Mycket av samtalen handlade om det som kallas den externa dimensionen: gränsskötsel, kontakter med migranternas ursprungsländer och återsändandet av personer som inte anses ha asylskäl.

"Helt nytt ljus"

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att EU-länderna landade i en kompromiss som vittnar om en stram migrationspolitik.

– Det är lätt för Sverige att instämma i att vi vet vad som händer om man inte har koll på yttre gräns. Det här är en fråga som är i ett helt nytt ljus efter 2015, säger Kristersson på en svensk pressträff under natten mot fredagen.

Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska två pilotprojekt dras i gång. Det handlar dels om att visa vilka åtgärder som kan sättas in vid gränserna, i form av asylhantering, registrering och snabba procedurer, dels om rent fysiska gränsåtgärder.

– Vi kommer att ordna ett sammansatt paket av rörlig och fast infrastruktur. Allt från fordon till kameror till vakttorn till elektronisk övervakning, säger von der Leyen.

– Gränserna måste skötas, fastslår hon.

Nöjd österrikare

Uttalandena ses som en seger för de länder som drivit på för tuffare tag, inte minst Österrike som krävt att EU-kommissionen konkret ska betala för murar och stängsel vid Bulgariens gräns mot Turkiet.

– EU växlar upp i kampen mot illegal migration. Det har aldrig varit ett toppmöte som gett sådan klarhet. Det här är en viktig signal, säger en nöjd förbundskansler Nehammer i Bryssel efter toppmötet, enligt österrikiska nyhetsbyrån APA.

Ulf Kristersson säger att länder har väldigt olika syn på infrastruktur vid gränsen men att infrastruktur också kan innefatta tekniska aspekter som övervakning.

Om man ska upprätthålla Schengenområdet, den fria rörligheten, så måste den yttre gränsen respekteras, fortsätter statsministern.

– Yttre gräns är en förutsättning för att kunna ha fri rörlighet i Europa.

Samtal i mars

Nya migrationsdiskussioner har redan utlysts till nästa EU-toppmöte i slutet av mars, då dessutom EU-kommissionen och Sverige – som vårens ordförandeland i ministerrådet – får i hemläxa att rapportera om den senaste utvecklingen.

– Vi vill ha en uppdatering av det som vi var överens om i dag. Det ger EU-kommissionen och ordförandelandet en möjlighet att återkomma och rapportera om framsteg till ledarna, säger rådsordförande Michel.

Särskilt lyfter han fram utvecklingen kring en plan från i december för hur länderna ska leva upp till Dublinreglerna (om var asylansökningar ska hanteras), frågan om icke statliga organisationer som med båtar genomför sök- och räddningsinsatser och den yttre gränsen. De frågorna ska dessförinnan diskuteras på ministernivå när Sverige leder nästa justitie- och inrikesministermöte i Bryssel den 9–10 mars.

Ursula von der Leyen sätter också press på Sverige och efterföljarna som ordförandeland att lyckas ena länderna om den asyl- och migrationspakt som EU-kommissionen lade fram 2020.

– Vi har gjort goda framsteg så här långt och vi måste hålla takten. Jag räknar nu med de svenska och spanska ordförandeskapen, säger von der Leyen.