En röd tråd går genom den rad av tunga tvisteämnen som de 27 EU-länderna ska försöka enas om innan årsskiftet.
Utökad långtidsbudget för att framför allt stötta Ukrainas återuppbyggnad? En migrationspakt för att samordna reglerna kring asyl? Mer pengar till militärt stöd för Kiev? Medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien?
Nej, nej, nej och nej, svarar Ungern och dess mångårige premiärminister Viktor Orbán. Därmed sätts hela EU-maskineriet i febril aktivitet för att hitta uppgörelser i sista stund.
Lägg därtill att Ungern också är ett av två länder i Nato som tills vidare blockerar Sveriges inträde i militäralliansen.
"Hej, diktatorn"
Ingen av EU-ländernas nuvarande toppmötesdeltagare har suttit lika länge på sin post som 60-åringen från Székesféhervár. Ingen har heller varit lika flitigt motsträvig när det gäller att komma överens med de andra.
Eller med att dra på sig kritik för allehanda demokratiska och rättsstatsmässiga brister.
– Hej, diktatorn, hälsade EU-kommissionens dåvarande ordförande Jean-Claude Juncker på Orbán med ett glatt flin inför ett möte i Riga 2015.
Ett oskyldigt skämt, förklarades det officiellt. Men ändå med en allvarlig underton. Under Orbán har EU dragit igång en formell process mot Ungern för att utreda om grundläggande värderingar åsidosatts.
Kritiken har varit besk mot ökad statsmakt över domstolar, massmedier och utbildningssystem, hårdfört agerande mot asylsökande och migranter och synen på homosexuella.
Prisad liberal
Viktor Orbán började sin politiska bana som liberal i kampen mot det dåvarande Moskvatrogna kommuniststyret i hemlandet. Han läste engelska och juridik på universitetet och var 1988 en av grundarna av Fidesz – Alliansen av unga demokrater.
Rörelsen blev snabbt populär och prisades även utomlands 1989 med det norska Rafto-priset som "grundläggare av ett demokratiskt Ungern".
Strax förvandlades man också till politiskt parti, där partiledare Orbán kallas "politiskt underbarn" i en av de första TT-texterna där han nämns vid namn.
"Orbán är välformulerad, snabb i huvudet och välklädd. Under det senaste året har han också drivit igenom en strömlinjeformning av partiet; gräsrotsdemokratin har avskaffats, jeansjackor bytts ut mot kostym och den övre åldersgränsen på 35 år tagits bort", skrev TT inför ett val 1994.
Putin och Trump
Med åren har Orbán och Fidesz gått allt längre till höger. 2021 blev man i princip utkastade från EPP, samarbetet mellan Europas stora kristdemokratiska och konservativa partier.
Orbán har i stället stuckit ut för möten med ytterhögerledare som franska Marine Le Pen och nederländske Geert Wilders. Han har flitigt hyllat USA:s förre president Donald Trump och gärna träffat Rysslands president Vladimir Putin – senast vid ett besök i Kina i höstas.
– Om president Trump vore president nu skulle det inte finnas något krig som drabbar Ukraina och Europa, bedyrade Orbán på ett möte med USA:s mest konservativa i våras.
Inne på EU:s toppmöten uppges Orbán ofta hålla en låg profil. Det tar han sedan igen med svidande sågningar på hemmaplan, gärna i ett återkommande radioprogram på fredagar.
Inget "hungxit"?
Trots de kritiska orden har Orbán alltid varit noga med att han inte kan tänka sig ett "hungxit" och lämna EU, men däremot gärna förändrar unionen. Än så länge har också alla tvister till sist kunnat lösas efter olika förhandlingar och eftergifter.
De ständiga trätorna tär ändå på förhållandet och väcker frågor om hur det ska fungera när Ungern om ett halvår ska agera ordförandeland i EU:s ministerråd under hösten 2024.
Fast måhända finns då flera ledare som tänker som Orbán gör – om opinionen går i samma riktning som exempelvis i Nederländerna, där Wilders parti PVV nyligen blev störst.
– Orbán spelar långsiktigt. Med Wilders och ytterligare en eller två ytterhögerledare i Europa och en möjlig återkomst för Trump så kan han snart vara mindre isolerad än vad vi tror, siar en EU-tjänsteman anonymt för nyhetssajten Politico Europe.
