Vem ska döma Putin för krigsbrotten i Ukraina?

Hur ska brottslingarna från Rysslands krig i Ukraina ställas till svars? Olika lösningar diskuteras i EU, parallellt med maningar om mer vapen och mer stöd till Ukraina.

Rysslands president Vladimir Putin avtecknad på en vägg i Serbiens huvudstad Belgrad. Arkivfoto.

Rysslands president Vladimir Putin avtecknad på en vägg i Serbiens huvudstad Belgrad. Arkivfoto.

Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

EU2023-01-23 06:00

Ansvarsutkrävande för det blodiga kriget var ett av huvudämnena när EU-ländernas utrikesministrarna samlades i Bryssel på måndagen.

– Det här handlar om att hitta en balans. Men naturligtvis: de förbrytelser som har begåtts i Ukraina är mycket allvarliga och alla brott som har begåtts av den ryska aggressorn måste bli lagförda i sinom tid, sade Sveriges Tobias Billström (M) på väg in till mötet.

Att avgöra hur och var brottslingarna ska hanteras är emellertid inte lätt. Visserligen finns ju exempelvis den internationella brottmålsdomstolen ICC i nederländska Haag, men i det samarbetet ingår inte USA. Eller Ryssland.

Andra alternativ är att sätta upp en specialdomstol i stil med den domstol i Haag som hanterat 1990-talets krig i forna Jugoslavien. Eller någon form av hybriddomstol i Ukraina, men med internationellt deltagande.

Kiev får bestämma?

EU-parlamentet uppmanade så sent som i förra veckan i en icke-bindande resolution till skapandet av en internationell tribunal, "utan dröjsmål".

EU:s medlemsländer väntar samtidigt på tydligare besked från Ukraina om vad de styrande i Kiev föredrar. Möjligen kan en riktning pekas ut i samband med det toppmöte som EU:s rådsordförande Charles Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen ska ha med president Volodymyr Zelenskyj den 3 februari.

– Att skapa en tribunal är ett måste, för att ställa (Rysslands president Vladimir) Putin och den högsta militära och politiska ledningen i Ryssland till svars, sade Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu i Bryssel.

– Att tänka igenom de här systemen redan nu, innan krigsslutet, är en viktig fråga, konstaterade Billström.

Stöd och sanktioner

Än så länge ligger ändå en krigsbrottsdomstol långt fram i tiden. Hos utrikesministrarna i EU ligger främsta fokus fortsatt på att hjälpa Ukraina ekonomiskt, militärt och politiskt.

Under måndagen godkändes ytterligare 500 miljoner euro, motsvarande omkring 5,6 miljarder kronor, till EU:s så kallade fredsfacilitet, EPF, som används för att stötta Ukraina militärt.

– Ukraina måste vinna kriget och vi kommer att stötta på bästa sätt, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell på presskonferensen efteråt.

Flera länder trycker också på för ett tionde sanktionspaket från EU:s sida, om inte förr så åtminstone i lagom tid till årsdagen av krigets utbrott den 24 februari.

– Vi tror att det är viktigt att Ryssland förblir isolerat och isoleras på så många punkter som möjligt, sade Billström i Bryssel.

Fakta: EU-sanktioner mot Ryssland

Sedan februari 2022 har EU antagit nio sanktionspaket med anledning av Rysslands attacker mot Ukraina:

23 februari: mot ekonomiska relationer med utbrytarområdena Donetsk och Luhansk och parlamentsledamöter som röstat för att godkänna deras självständighetsförklaring.

25 februari: visumstopp och frysta tillgångar även för toppledare som president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov samt exportstopp för flygplan och utrustning till oljesektorn.

28 februari och 2 mars: sju banker stoppas från transaktionssystemet Swift, ryska flyg stoppas från EU och tre statskontrollerade tv-kanaler tystas.

15 mars: handelssanktioner mot järn, stål och lyxvaror och investeringsstopp i energisektorn.

8 april: utfasning av kolimport och stopp för ryska lastbilar i EU och ryska fartyg i EU-hamnar.

31 maj och 3 juni: utfasning av importen av råolja och fler banker stoppade från Swift, däribland storbanken Sberbank.

21 juli: stopp för import och handel med guld.

5 oktober: pristak på rysk olja, importförbud för stål och exportförbud för ytterligare flygdelar och elektronik.

16 december: stopp för fler ryska tv-kanaler, investeringar i gruvsektorn och mot att utföra reklam och marknadsföringstjänster.

Samtidigt har antalet personer, företag och organisationer som inte ska ges visum till EU och få sina eventuella tillgångar i EU frysta hela tiden utökats. Just nu finns 1 386 individer och 171 företag eller organisationer på listan.

Källa: EU:s ministerråd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!