Det har varit skakigt i förhållandet mellan Peking och Bryssel, särskilt under det senaste året, konstaterar Shaun Breslin, professor vid universitetet i brittiska Warwick och expert på kinesisk politik och EU.
– Jag skulle beskriva det som en relation i stort behov av återuppbyggnad, säger han till TT.
EU-land efter EU-land – inklusive Sverige – har stängt ute Kinas teknikjätte Huawei från den värdefulla utbyggnaden av 5G-nätet. Rapporter om omfattande övergrepp, bland annat i form av interneringsläger, mot den muslimska folkgruppen uigurer i Xinjiang i nordvästra Kina ledde till att EU-länderna för första gången sedan 1989 agerade gemensamt med sanktioner mot Kina för misstänkta människorättsbrott.
Sanktionerna, som infördes i mars, fick Peking att se rött och snart följdes de av motsanktioner, bland annat mot politiker i EU-parlamentet och europeiska forskare, som svenska Björn Jerdén. Detta sågs inte med blida ögon i Bryssel.
"Kinas bästa vän"
Som en konsekvens strandande det investeringsavtal, kallat CAI, som Kina och EU förhandlat fram på initiativ av avgående tyska förbundskanslern Angela Merkel. CAI är inte ett frihandelsavtal utan en något lösare överenskommelse som skulle garantera visst skydd när företag från den ena parten investerar hos den andra. Nu är det lagt på is.
Uppfattningen inom EU om Kina har också förändrats i dramatisk takt de senaste åren, säger Shaun Breslin.
– Man ska komma ihåg att det inte var länge sedan de europeiska länderna tävlade med varandra om att vara Kinas bästa vän i Europa – så sent som 2015 och 2016.
Nu är situationen en helt annan. Misstron ökar mot Kinas agerande. Oron hos EU-ledarna och allmänheten växer kring unionens ekonomiska beroende av och nära ekonomiska band till kinesiska företag genom de globala leverantörskedjorna. Sårbarheten som beroendet innebär har exponerats än mer under pandemin.
Visa enad front
Det är mot den bakgrunden som EU-ledarna möts i Sloveniens huvudstad Ljubljana för att bland annat diskutera relationen med stormakten i öst. Vad som står på dagordningen är inte offentligt, men middagsträffen blir det första högnivåmötet gällande EU:s Kinastrategi på cirka ett år.
Sannolikt kommer man att beröra flera frågor, säger Shaun Breslin, såsom Kinas repressalier mot Litauen efter att landets försvarsminister avrått medborgarna från att köpa kinesisktillverkade telefoner samt att landet inlett diplomatiska kontakter med Taiwan.
– Jag tror att de allra flesta europeiska ledare hade önskat att Litauen inte gjorde vad de gjorde, men när de väl gjort det så tror jag att det anses som viktigt att visa enad front, säger Breslin.
Det mest prioriterade ämnet under mötet i Slovenien torde dock vara investeringsavtalet CAI och att återuppliva den processen, menar Shaun Breslin. Med CAI skulle bland annat den kinesiska marknaden bli mer tillgänglig för europeiska elbilstillverkare. Avtalet behandlar också heta frågor som tekniköverföring och statlig inblandning i företag.
Nya röster i Berlin
När förhandlingarna om CAI pågick för några år sedan var det i en tid då EU och Kina såg ut att röra sig närmare varandra, medan spänningarna mellan USA och Kina tilltog. Så även om avtalet inte är ekonomiskt avgörande för Kina, så har det en stor symbolisk betydelse för att visa världen att Kina är en viktig och pålitlig samarbetspartner. Knuten blir dock svår att få upp utan att Peking lyfter sina motsanktioner, bedömer Shaun Breslin.
Hur de framtida relationerna kommer att se ut beror delvis på hur regeringsförhandlingarna i Tyskland slutar. Angela Merkel kliver nu ned som förbundskansler och som EU:s starka röst. Hon har haft en pragmatisk och marknadsfokuserad hållning till Kina, vilket uppskattats av Peking. Om regeringen som nu ersätter hennes får starkt inflytande från uttalat Kinakritiska krafter, som det tyska miljöpartiet, kan det också komma att påverka EU:s Kinapolitik, tror Shaun Breslin.
– Det tillför ytterligare en ingrediens av osäkerhet kring hur EU kommer att hantera Kinafrågan framöver och vilken linje man kommer att ta, säger han.