Ledarna för de tre största länderna i EU, Tysklands Olaf Scholz, Frankrikes president Emmanuel Macron och Italiens premiärminister Mario Draghi, vill omedelbart ge Ukraina kandidatstatus till EU. Det meddelade de under besöket hos Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev.
Därmed föregrep de tre frågan om ett ukrainskt medlemskap i EU.
– Anledningen är att ledarna som rest till Ukraina vill ha ett tydligt politiskt budskap med sig. Det har funnits kritik mot att Tyskland och Frankrikes ledare inte har varit på plats i Ukraina tidigare. De ville ha med sig ett tydligt besked – som också samlar de tre största staterna i EU, säger Göran von Sydow som är chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).
Utdragen process
Utspelet var givetvis riktat mot Moskva, men det var också en tydlig markering om brådska:
– Den här frågan var först tänkt att komma som ett utlåtande från kommissionen under fredagen för att sedan följas av ett beslut när EU:s stats-och regeringschefer träffas, säger von Sydow.
Han konstaterar att symbolfrågan om kandidatstatus är viktig, men att den inte betyder så mycket i praktiken på kort sikt.
– Processen att bli medlem i EU är väldigt lång som det är, och särskilt givet den situation som råder i Ukraina.
Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) och utrikesminister Ann Linde (S) valde att inte kommentera utspelet på torsdagen, utan väntar till EU-nämndens möte på fredagsmorgonen.
Men frågan om kandidatstatus för Ukraina väcker frågor om läget för andra länder som ansökt om medlemskap i EU, främst på Balkan.
Oro i väntrummet
– Många av de länder som stått i EU:s väntrum är oroade, det går inte att öppna ett snabbspår för Ukraina, varnar statsvetare von Sydow. Men han ser också en möjlig fördel: om EU bestämmer sig för att öka takten på processen för medlemskap, så kan det ha positiva återverkningar även för länder på Balkan.
Risken finns förstås att länder lockas till ökade kontakter österut om EU förhalar en utvidgning.
– Jag tror att det finns en rädsla hos EU. När utvidgningstakten gick ned för ett par år sedan, så såg man tendenser att länder på Balkan fick ett större utbyte inte bara med Ryssland utan även med Kina – och att det var en anledning till att man försökte få fart på utvidgningsförhandlingar, säger Göran von Sydow.